- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
109

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

någol tillspelsadt ät den något nedåt krökta
nosen, livilken räcker framom käkranden;
tiiiiiin-garne svällda af starka tuggmuskler. Ögonen äro
stora, omkring i af hufvudets längd, vetta
något uppåt och äro obetydligt åtskilda; afslåndet
från nosen lill främre ögonranden är lika med
halfva afståndet från bakre randen till
lockran-den. Näsborrarne små, föga märkliga; de
främre öppningarne försedda med ett helt kort rör.
Munöppningen ligger någol snedt uppåt;
öfverkäken är föga rörlig ocli ej utslräckbar i
anseende till de korta ligamenter, som nära intill
hvarandra sammanhålla båda dc ben, af hvilka
käken bildas; mellun-käksbenen äro smala och
jembreda. Maxillarhcuen, som äro längre, äro
svagt S-furmigl böjda ocli nå med bakre spetsen
bakom den lodräla linie, som faller från ögals
medelpunkt; omkring båda dessa käkben rullar
sig cn bred läppllik och käkranden är något
båg-formig; den undre kiiken har nästan parallela
bågar, är lång och något uppåt böjd, lik\äl
kortare än öfverkäken; den är ensam i rörelse vid
munnens öppnande. Uli båda käkarne sitta
ytterst och främst i munnen större, utskjutande,
liksom hörnläuder, nemligen cn å ömse sidor i
den öfre och 2:ne i den undre; mellan dem
lem-nas i den förra ell tomrum, i den sednare åter
är delta fyldt af cn rad med mycket smärre
länder, innanför hvilka man finner i båda
käkarne hela käkspetsens yla kardlikt besatt af
fina, spetsiga täudcr, hvilka fortsättas i några få
rader längs öfverkäkens rand, af hvilka den
yttre är mäst regelbunden och har de största
tänderna, och blott uti en rad längs underkäken.
Likadana länder finnas på främre ändan af
plogbenet oeh uli en rad ställda på hvardera af
gombenen; tungan derernot är slät, med fri,
aiVun-dad och smal spets. Uli öfre gomhvalfvct
finnes ett tydligt, tvärgående, midt på djupt
inskuret gomsegel. Gulöppningarnc stora; fyra
gälbågar, al’ hvilka den bakcrsla är förenad med
väggen; gälhinnan, som nedantill är djupt
inskuren och förenad med näset, har 6 slrålar. Öl-

Skandinaviens Fiskar j Uäft. 5.

ver förlocket, som är nära förenadt med locket,
ligger en stark muskel, som upphöjer
tinningar-ne; lockranden har en tvärt afluiggeu spels, med
en riktning uppåt ofvan det öfre bröslfenvecket,
och fortsättes af en tunn spetsig hudflik. Iiela
huden, som är mycket slemafsöndrande, är
be-täckt af mycket små, tunna ijäll med rundad
spets, hvilka lill cn del betäcka hvarandra;
dessa fjäll blifva ej synliga förr än man befriat
huden lrån slemmet. Sidolinien är föga utmärkt,
löper i rak riktning längs efter insänkningen på
sidorna, och intager ungefär halfva kroppshöjden.
Analöppningen är belägen vid halfva afståndet
mellan nosen och stjertfenroten. Ryggfenan
börjar framom bröslfenorna, alldeles midt öfver
bukfenorna, löper längs efter ryggen till helt
nära sljerlfenans rot, der den upphör; den
består af 59 lill 61 hårda, stickande strålar,
hvilka med uddavne höja sig öfver lenhinnans rand,
livilken deraf får elt sågtandadt utseende; de
försla 2 lill 3 strålarne äro mycket korta och

liknande taggar, vanligtvis sammanbundna me-

’*11

delst hinnan bos hannarne, men fria hos
honorna, de derpå följande 10 tilltaga småningom i
höjd, livarefter fenan bibehåller lill hälften al
sin längd ungefär samma höjd oeh aftager sedan
nästan omärkligt mot slutet; deraf blifvcr öfre
fenraden bågformig; fenans största höjd
motsvarar ungefär ögats diameter. Analfenan har nära
110g samma form, som ryggfenan och går lika
nära, ja nästan ändå närmare lill stjertfenroten;
den är blolt något lägre, och nedre randen ej
så bågformig; den består konstant af 36 slrålar,
alla mjuka, dc 2:ne första enkla, de följande
veka och i yttersta spetsen klufna. Bröstfenorna
hafva en särdeles utmärkt form: då de
utspännas är bakre fenranden rundad, under det nedre
hörnet utlöper med 5 lill 6 långa strålar
utöf-vcr hinnans rand; de bestå hvardera af 15
strålar, af hvilka den öfversla är helt kort och
enkel, de följande 8 eller 9 af ungefär samma längd
och i spetsen klufnc, förenas medelst den tunna
hinnan ända ut i spetsen, den derpå följande

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free