Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äggen blifvil framfödde, omkring 12 af de små
att tillväxa, oeh antaga då den aflänga form som
tillhörer de större äggen.
Hanarne synas vara aldeles okände. Äfven
tmgarne äro obekante liksom allt, som rörer detta
djurs fortplantning ocli utveckling. Jag liar ej
sett något exemplar som varit mindre än 9
tum långt. Troligtvis äro hanarne och ungarne
mindre rofgiriga än de äldre honorna, hvarfore
de torde vara svårare all erhålla med tillhjelp
af agn, oeh de lefva på alltför stort djup lör
att kunna på annat sält upptagas. Uli de
största ägg jag sett fans intet tecken lill embryo,
och det är viil intet tvifvel underkastadt, all de
först efter framfödandet bli befruktade.
Pir-ålena) förekommer temligen ymnigt i
äppna hafvet utmed hela vestra kusten af Sverige
och Norrige. Den linnes Soda upp vid
Finmarken, enligt meddelad uppgift af Magister Loven.
I Östersjön ingår den ej, men i sydligaste delen
af Kaltegat (vid Kullen) har den blifvit funnen
af Baron Gyu.enstjt.rna. Den synes vidare
förekomma i liela norra delen af Atlantiska hafvet;
nid Grönland frr den dock sällsynt (enligt O.
Fabricius), äfvensom i södra delen af Nordsjön
och vid Britanniens vestra kuster (enl. Yarrki.t.).
Längre åt söder är den ej funnen. Den synes
alltså finnas så vidt som Långan. Den vistas
endast på ler- och dybotten, men ej på sand,
oeh förekommer från 120 lill 20 ä 15 famnars
djnp. Någongång skall den om vintern träffas
ända upp på 8 u 10 famnars vatten. Den
synes vara ganska trög och håller sig endast liill
utmed boltnen. De som upplagas och hållas
lefvande i ett kärl med hafsvallen, ligga mesl
ulsträckle, aldeles orörlige på bollnen; då de
oroas simma de liksom ålar, men med ringa
styrka. Uti far sk t vatten dö de niislan lika hastigt
som i sprit.
Då en större fisk, t. ex. långa, torsk, kolja,
makrill o. s. v., fastnat på krok eller i garn och
döll, samt nedfallit lill bollnen på sådana ställen
der pirålar vistas, trallas den näslan alllid
angripen af dessa djur. Jag har sett en död kolja
vid livilken, då den upptogs, hängde nära 20
stycken, som hade ingräft sig några tum i köllet
under gälarne, ehuru koljan blott varit ullagd
några få Limmars lid. Efler fiskares u tsago skall
Myxine alllid gå in genom giilöppningarne; de
tillägga, all den, sedan allt köttet är förtärdi,
går ul genom anus, samt all den, ej angriper
rockor och flundror, hvilket dock torde
be-höfva närmare bekräftelse. Den tyckes aldeles
ej kunna liemägliga sig lefvande fiskar, och fås
aldrig uli andra än dem, som dött på fiskred-
Fennn mellan yttre gälojjpninganie och anus :ir på lefvande exemplar ganska fiög, vanligen- omkring | af
sjelfva kroppens höjd. Men på de honor som hafva stora ägg, och derigenom äro tjockare i kroppen, Jjlir
den betydligt lägre. Be ytterst små slrål-rudimcnten kunna ej gifva någon bestämd form åt det hudveck
som bildar fenan, livilken deiföie blir olika hög efter som kroppshuden är mera eller mindre sträckt eller
uppfylld* af sjelfva kroppen. Af samma anledning linnes någon olikhet i stjertfenan lios olika individucr;
på lefvande exemplar sträcker den sig vanligen på ryggsidan någol litet framom anus.
Dc fvra främre tcntaklerne sägas orätt (pag. 121) sitta i jemnbredd, tv dc sitta nästan i cn fyrkant
omkring näsöppningen; dock så, att dc båda öfre äro något mera aflägsnade från öppningen och från
livar-andra, an de båda nedre.
*1 Bohuslänske fiskrarne kalla dctla djur vanligen PiUdmed accent på d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
