Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. Damm-Ruda (Cyprinus Gibelio B lodi) Pl. 32.
Anm. Att Damm-Rudan icke är egen art, utan endast en artförändring af sjörudan, har jag redan visat uti en
afhandliug, införd uti Kongl. Vet. Acad. Handlingar för 1839.
Synom. Arteoi Descript. Sp. p. 29. — Syn. p. 5. — Gen.p. 4. — C. Carassius Lin. Fn. Sv. N:o 364. —
Sy-stema Naturae I p. 526 —- C. Gibelio Ekström Vet. Acad. Handl. 1830 sid. 196. — Nils. Synops. p. 33. — Bloch
Naturg. d. Fische Deutschlands T. 1 p. 90. Tab. 12. — Yarrell Br. Fish. T. I p. 311.
Damm-Rudan i Sverige är vanligtvis liten;
dess allmänna längd är 3—5 tum; den största
jag sett uppgick till fulla 8 tum. Kroppen hos
denna, jemförd med Sjörudan, är mer utdragen,
framtill mindre hoptryckt och lägre, sä alt
största höjden, som infaller något längre fram mot
hufvudet än hos Sjörudan, är mindre än hälften,
eller ?, af kroppéns längd till stjertfenans rot, och
omkring ! till samma fenas spets; största
hredden mer än i af denna höjd. llvggens form lika
med Rudans; rjgglinieu går i en jenin men icke
hög håge, ulan någon vinkel vid ryggfeuans
början, oeh saknar den på Undan varande
insänk-ningen mellan slutet af rygg och början af
stjert-fenao. Deremot har denna, hos några individer,
en mindre höjning öfver spetsen af os impar.
Buken från gälnäset lill bukfenorna är hos denna
afkullrad, sällan platt som hos Sjö-Rudan;
mellan dessa och analfenan hoptryckt, näslan kölad.
Bukliniens håge är nästan lika med, eller något
högre än ryggens, då den hos allmänna Rndan är
lägre. Från anus till stjertfenan finnes en
insänkning. Stjerten bred och kort, dock längre
än hos Sjö-Rudan, så alt afståndet mellan slutet
af anus och början af stjertfenan, som hos
Sjö-Rudan är jemt hälflen, ulgör hos denna | af
kropps-höjden öfver analfenans slut. Hufvudet,
som i jemförelse med kroppen är medelmåttigt,
alllid större än hos Sjö-Rudan, utgör i längd
omkring i af kroppens, räknad från nosens spels
till midten af stjertfenan; bredden, tagen öfver
locken, är, jemförd med kroppens bredd, större
än Sjö-Rudans; i profil synes det äfven korlare
och trubbigare än dennas. Pannan något
bredare och mindre afkullrad än Sjö-Rudans. Nosen
mycket trubbig, har den öfre käkens kant något
framstående öfver munnen, hvilken skiljer sig
från den vanliga Rudans deruli, att den är mer
uppstigande, så att den nedre käken tillsluter
munöppningen såsom ett lock, samt alt den
vinkel, som underkäken bildar vid leden, härafblir
tydligare, och alt nedre käken, som hos
Sjö-Rudan är lika lång med locket, är hos denna
något längre. Tändernas antal och form är
alldeles lika med dem hos Sjö-Rudan. Gällocken
hos Damm-Rudan skilja sig deruti, alt de äro
mer och mindre convexa, då den vanliga
Rudans äro platta. Gälbågarna och gälhinuan samt
ögonen, så väl till form som läge, lika; samma
förhållande är äfven med näsborrarna. Fjällen
äro lill form, antal och läge lika med Rudans.
Sidolinien skiljer sig deruli, att den
hosDaram-rudan oftast är något mera krökt och ligger
närmare ryggen. Läget för anus är detsamma.
Ryggfenan, som i anseende lill strålarnas
antal, hufvudsakligen är lik Rudans, skiljer sig
likväl så vida, alt första strålen ofta med svårighet
uppläckes, och blir derföre icke sällan förbisedd.
Ilvad formen angår, är skillnaden större, emedan
denna fena hos Damm-rudan alltid är högre
framtill och har en mindre bågformig rand.
Analfenan är deruti skiljaktig, alt den är något
högre och främsta hörnet mindre afrundadt.
Mellan bröst och bukfenorna hos denna och
Sjö-Rudan, äger ingen väsendtlig skillnad rum.
Sljerl-fenan skiljer sig deruti, att oaktadt den starkt
ut-bredes får den likväl en månformig insänkning i
yttre randen.
Könskillnaden lika med Sjö-Rudans. Färgen
hos denna är i allmänhet mörkare, än hos
Sjö-Rudan. Ryggen mörkt olivegrön och öfre delen
af hufvudet ännu mörkare; ryggens mörka färg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
