- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
155

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stik för denna art. Kroppens öfre sida är tätt
beströdd med lina, vid roten sljcrnformiga
taggar; på undre sidan äro taggarne glesare och
saknas alldeles på bröst- och bukfenorna. På yngre
individer äro taggarna på kroppens undre delar
mindre tydliga, likväl saknas de aldrig under
tiosspetsen oeli vid sidorna af bukcavileten. Utom
dessa finnes, hos yngre, en rad knaggar, med
utvidgad rot och tillbakaböjd spels, längs efter
ryggen, en å ömse sidor på humeral-brosket; 1
eller 2 framom och 2 eller 3 bakom ögonen och
några smärre i tvenne rader på nosbrosket. Ilos
äldre finnes ännu en rad pä ömse sidor om
stjer-tens rot; men dessa variera mycket i antal, och
ännu mer de så kallade öfverloppsknaggarna,
hvilka likväl sällan helt och hållet saknas.
Mellan l:a och 2:a ryggfenan finnes alltid en och
annan knagg. På hufvudets sidor ungefär midt
för, eller något framom ögonen, finnes hos
hannen, vid manbarbets-åldren, sä kallade kardor,
hvilka utgöras af liera rader kardlika taggar, som
kunna uppresas och nedfällas, då de ligga så tält
intill huden alt de med svårighet upptäckas.
Alldeles lika konstruerade taggar finnas äfven
midt för hörnet al bröstfenorna. Analöppningen
ligger emellan bukfenorna, är stor och aflång.
Bröstfenorna sträcka sig ulåt båda sidor
afkrop-icu och utgöra dess kanlcr. Bukfenorna, vid
tårjau af stjerten, hafva tvenne lober, af hvilka
den främre är hög och afspetsad, den bakre låg,
uldragen med afrnndad rand. Stjerten, som är
längre än kroppen, har den öfre sidan alkullrad,
den undre plalt; på densamma sitta ryggens
tvenne, något skilda fenor, och stjertfenan i spetsen.
Mellan bukfenorna och stjerten framstå hannens
ytlre propagations-organer; dessa tilltaga i Jängd
mal åren, till dess de, hos de gamla hannarne,
uppnå sljertens halfva längd.

Färgen är ofvan gulgrå, med stora, nästan
runda, hvitgula fläckar, mellan hvilka finnas
några smärre fläckar eller prickar, som i kransform
omgifva de större ljusa fläckarna. Färgen under
rödakligt hvit.

Könskillnaden uppläckes lält, genom
hannens yttre propagationsorganer oeh al de
ofvan-nämde taggfläckarnå, hvilka vi gifvit namn af
kardor. Hos vnglet äser ingen skillnad rum.

» l • 1 P

A i de inre delarna är lefvern stor, långt
fram liggande och delad i 3:ne lober, af hvilka
den medlersla är kort, de tvenne öfriga, som
ligga utåt sidorna, långa. Ventrikeln aflång och
rymlig, ligger vid vänstra sidan; den undre
delen något hopdragen och uppåt böjd; nedanför
Pylorus vidgar sig tarmen och går i rät linea
lill anus; blindtarmen saknas alldeles.
Sädes-blåsorna och äggsäckarna äro aflånga, och lill
färgen hvita; dessa hafva sitt läge vid sidorna af
ryggen. Mjclten mörkröd, aflångt trekantig.
Njurarna aflånga, mörkröda, ligga vid ryggraden i
nedre delen af bukcaviteten.

Knagg-Rockan, som i Bohuslänska
skärgården äfven kallas Pigg-Rocka och de yngre
Rock-hök, benämnes vid Skånska kuslen
Torrborr. Den är en bland de allmännaste af de
Rock-artcr, som förekomma vid Skandinaviens
vestra lust. Hon finnes i Nordsjön, hela
Katte-gat ocli intränger äfven i Öresund. På
måttligt djupt vatten och sandbotten synes hon helst
uppehålla sig, och är så vida stationär, alt hon
aldrig gör några längre utflyttningar, utan
förekommer under alla årstider i lika antal; under
vintren är hon likväl mindre allmän och
fiskarena påstå, alt hon denna tid begifver sig åt
djupet. Våren och sommaren finnes bon
talrikast vid kuslen. Hon vistas nästan beständigt
vid bottnen, och går högst sällan upp i vattnet.
Dess föda beslår af mindre fiskar, mollusker och
crustaceer. Lekliden inträffar under
sommar-månaderne i Juni och Juli och räcker länge,
ty endast ett ägg lägges i sänder. Efler obser-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free