- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
182

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skär-snultra; Labrus me/ops L.

Artm. Förlockets kant hvasstandad; en svartaktig fläck bakom ögat och oftast en
under sidolinien vid stjertfenan; hufvudet mycket kortare än kroppens höjd.

Rf. 16+9; Anf. 3+10; Stjf. ii,- B rf. 15; Bf. i+5.

XII p. 477. —

Synonymi. Labrus melops Lins. S. N. X. p. 286; — Min. Ad. Fr. 2 p. 78; — S.

Cuv. el Valenc. 13 p. 467 (Creuilabrus); — Kröylr Danin. Fiske p. 521.

Labrus Rone Asean. Icones 2 lab. 14 (1772;. — Nilsson Synopsis p. 76. — Cuv. et Valenc. ]3 p. 172.
Lutianus norvegicus Blocb tab. 256. — (Labr. norv.) Nilsson Syn. p. 77. — Cuv. et Valenc. 13 p. 176.
Labrus Tinca Jcnyns Brit. vert. 397. — Yarrei.l Br. F. I, 293 {nec Linn. Brunn. Valenc.)

Labrus Turdus Muller Prodr. n:o 383. — Perca maculosa Retz. fn. p. 337. — Crenil. Peunanti Cuv.
et Val. 13, 178. — Berggylta 11:0 1 et 2, Ström Söndui. p. 266.

Anm. Valenciennes bar först uppgifvit alt den fisk, som Linne beskref under namn af Labrus melops
frän Medelbafvet, äfven linnes i Nordsjön ocli vid Danmark, men besynnerligt 110g cj insett, att den är eu af de
Skandinaviske faunisterne beskrifven art. Kröyer har först visat della och reducerat alla de ofvan uppräknade
namnen lill en enda art, samt dessutom framställt det högst sannolika förmodandet alt Labrus gibbus Penn.,
L. Couchii Cuv. et Val. 178 och L. Donovani Cuv. cl Val. 180 äfven borde hilforas susom synonymer. —
Härtill lar jag lägga, att typexemplaret för Linnés L. melops ännu linnes pil Riksmuseum i Stockholm dit det
kommit med de öfriga gamla samlingnrne på Drottningholm, hvilka Linné beskref i Mus. Regis och Reginae,
för-sedt med en gammal skrifven och en tryckt påskrift: J’Labrus Mvlops." Det öfverenssläminer fullkomligt med
den nordiska L. norvegicus och rone, ocli har såsom denna blolt 5 gälluidslralar, ehuru Linné uppgifvit 6
uti art-beskrifningen i M. Ad. Fr. så väl som uti slägtcharacteren i Syst. Nat. (efter Artedi).

frän nosspetsen är, då munnen tillslutes, 1} ;i 2
gånger ögats diameter. Räsborrarne såsom på

Fullvuxna exemplar af denna art hafva 8}
tums (210 milliin.) längd; dock Sro de tidigare
fortplanlningsskicklige. Kroppsformen är bredare
än hos våra öfriga arter. Största höjden, som
infaller mellan bukfenatis rot och ryggfenans
början, är något mindre än i af total-längden:
hos vuxna exemplar innehålles den 3 gånger i
afståndet från nosspetsen till } af stjertfenan.
Hufvudets längd med gällocket är hos ett
fullvuxet exemplar något mindre än } af
totallängden; bos yngre (t. ex. af 100 milliin.) något
större än }. Hufvuilel är kort, så att dess öfre
och undre sida slutta emot hvarandra i en nära
rät vinkel då munnen är sluten: men munnen
Ur då trubbigt rundad och något uppålstående,
emedan undre sidan sliger mera uppåt än den
öfre sluttar nedåt. Ögat är litet och sitter,
liksom på L. maculatus, med sin underkant
betydligen öfver kroppens medellinie; dess afstånd

öfrige arter. Munnen sitter sasom nyss
nämndes, högt, och är mindre än på våra öfriga
arter utom L. exoletus; nemligen ej klufven lill
midten mellan öga ocli nos, med tjocka, kortare
läppar ocli lika länga käkar. Tänderna äro
co-niska, trulibiga, starka, tätt hopsittande; på
hvardera sidan 5 a 6 ofvan och omkring 8
nedan-lill. De tilltaga småningom i storlek: mellersta
paret är störst både ofvan och nedan, samt
of-vantill något åtskildt. Gälhinnan hade (på 8
exemplar) blott 5 smala strålar. Förlockets kant
är hvassare landadt än på våra öfriga arter med
v. p. 50 små sågtänder.

Fjällen äro slora ocli nästan O-kantiga med
rundade vinklar: den 5:te utgöres af den
fristående , bakre kanten, som är starkt tillrundad.
Sidolinien, som är parallel ined ryggen och starkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free