Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liela den bakre och nedre delen, ooli med sin
bredt rundade spels utskjuter något bakom
broslfeiian. Del förenas med föria stycket
ge-110111 en sned rät linea; underkanten liar, öfver
broslfeiian en stor, rundad vik; ytan är slät,
nedtill med 9, slräligt utlöpande, tydliga linier.
Gälbågarne äro i, fullständigt fransade, livarlill
kommer en starkt utbildad bigäl pä gällockets
insida.
Pä sjelfva kroppen märkas flera längs åt
löpande linier. Först den egentliga Sidolinien,
som ligger högl opp pä ryggen: vid j frän me—
dellinien lill ryggfenau. Ilon är parallel med
denna sednare, rät, intryckt i de nägot större
fjällen, som hafva hvar sin slem kanal med dess
öppning. Ilon börjar öfver gällocket nian aLt,
såsom vanligt, fortsättas iu på hiifvudel, ocli
slutar vid slutet af ryggfenau. — Midlåt
kroppens sidor löper eu nägot intryckt mcdellinia
långs ål vinklarna af kroppens muskelknippen.
Hon är alldeles rät ocli består af ganska små
punkter, liksom inlryckta med en nål, hvilka ej
synas utan tillhjelp af en vanlig loupe. De
bilda en irreguliert dubbel (eller tlerdubbel)
rad af så slor bredd som elt halfl fjäll. Hon
liknar en sidoliuia, men är svagare ocli saknar
slemkanaler. — Vidare finnes vid bukens sidor
en ännu märkligare köl, eller liudfåll, som
börjar under bröstfenans rot, löper alldeles räl ocli
försvinner småningom midt emellan anus oeli
stjertfenan. Den är ungefär så hög som största
bredden af ett fjäll, tunn och mjuk ocli synes
ej innehålla någon långskanal; men den ligger
(åtminstone på spritlagda exemplar) med sin
fria kant ulåt böjd, fästad i hudens slem, och
får således utseendet af all sjelf omsluta en
kanal. — På buken, mellan de båda sidokölarna,
löpa, från bröstfenan till anus, 3 fina
långs-linier, af hvilka de på sidorna blott äro
otydligt intryckta; men bukeus medellinia är helt
fin, något upphöjd, af klar färg och Iri från
fjäll. — Tarmöppningen ligger hos båda könen
midt emellan gällockets och stjertfenans spetsar.
Den är allenast utmärkt af en intryckning.
Ryggfenau är nära jemnhög; på stora
exemplar knappt så hög som i af kroppshöjden. llou
börjar så långt bakom nackbenet, sotn bufvu-
dets längd från nacken till underkäksspelsen,
och slutar elt litet stycke från stjertfenan.
Strålarna äro omkring 56; antalet tyckes blott
variera med 2 till 3 mer eller mindre; alla äro
lina, ledade, men fullkomligt enkla och spetsiga,
dock ej stickande. Hinnan är tuuu och skör.
Analfenan börjar nära anus oeh slutar
midtför ryggfenaus slut. llou är lika hög som
denua med v. p. 30 strålar af lika beskalfeuhet
som i ryggfenau.
Stjertfenan är djupt klufven; största
längden är ungefär lika med kroppshöjden. De
egenlliga (ledade) strålarne äro 15. Af dem
äro 13 klufne; dock ej särdeles djupt; den
yttersta ofvan oeh nedan är enkel och föga
kortare än spetsarna af fenan. Utanför dessa ligga
flera små, oledade eller falska strålar. På ett
12 tums exemplar räknar jag II ofvan och 9
nedan.
Bröstfenan är betydligt mindre, än på Amm.
lancea, oeh räcker pä medelstora exemplar blött
så långt bakåt som midt under första
ryggfeu-strålen. På de aldra största räcker den ej på
långt när så vida; hos dem är bröslfn. blolt
hälften så lång som afståndel från gällockets
spets lill ögals medelpunkt. 1’å små ungar, af
3—4 tums längd utgör fenans längd J af detta
afstånd och hennes spels räcker under andra
ryggslrålen. Brfn:s strålar äro 14; alla ledade;
den första är enkel och räcker blolt något
öfver halfva fenan; n:o 2 är blott i yttersta
spetsen otydligt klufven; de öfriga två gånger klufna;
den 5:te (4—6) längsl. — Bukfenor saknas.
Fjällen äro ganska små och bekläda hela
kroppen, men ej hufvudet. De äro något allånga,
ganska tunna och fast inneslutna i ytlerhuden,
så alt de äro svåra all uttaga. På ryggen och
buken stå de tätare och oregelbundet, men på
sidorna ligga de ordnade i regelbundna sneda,
en kla rader, som löpa från sidolinien vid
ryggen, snedt bakåt, ned lill bukens sidoköiar.
Dessa fjällraders antal varierar betydligt; jag har
pä eu stor hanne räknat blott 172; Kköyer har
funnit äilda lill 105. (l)el vanliga torde vara
omkring 180). De främsta, v. p. 5, öfver
operculum och de sista C ä 7, vid stjertfenan, äro
korta ocli ofullständiga. Fjällradernas antal slår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
