Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver slutet af analfenan och har 1)0 lill 34 strålar.
Den första af dessa strålar är hel och hälften
så lång som den andra, hvilken, lika med de
öfriga, är i spetsen delad.
Bröstfenorna äro af lika längd med
hufvudet; smala, med skärformig spets. De hafva
hvardera omkring 22 strålar: de 10 främsta
odelade; deu I 1 :le och I2:te längst.
Bukfenorna hafva sitt läge något framom
början af ryggfenan, äro långa och spetsiga;
räcka nära anus, ligga, liksom främre ryggfenan,
i en fördjupning och hafva 6 strålar, af hvilka
deu första är hel och kort, de öfriga greniga.
Analfenan är till formen lik den andra
ryggfenan; har 28 eller 20 strålar, af hvilka
endast deu första är hel. Framför denna fena
ligger en annan, mindre, med endast 2:ne små
taggstrålar, vid roten förenade genom en hud.
Stjertfenan omfattar st jer Ländan; är
mån-formigl inskuren, med 19 längre strålar, utom
i smärre, på hvardera sidan.
Färgen är på ryggen mörkt olivegrön, med
ljusare vågiga tvärband. Hufvudet och kroppens
sidor, under sidolinien, silfverhvila med vågig
rödgul skiftning, lik perlemor. Iris silfverhvit,
pupillen mörkblå, munnen invändigt och
gäl-hinnan svarta, den sednare med sillverhvit kant.
Kn slörre svart Häck vid gälöppningeus öfre
kant. Främre ryggfenan genomskinlig, den bakre
mörkt grå, liksom sljerlfenan; de öfriga hvita.
Af de inre delarne befinnes bukhålan
invändigt mörk; lefvem blekröd, stor, tvådelad;
uijullcn slor och trekantig. Njurarna
medelmåttigt stora och svarta. Tarmkanalen har tvänne
böjningar. Ventrikeln är stor och liar många
blindtarmar vid magmunnen. Äggstockarna stora,
romkornen deremot små.
Taggmakrillen förekommer i Kaltegat utåt
hela Bohuslänska kusten, men alltid spridd.
I stimm träffas han, mig veterligen icke. De
individer, som fångas på Ränndörg under
makrillfisket, i början af Juni, hafva mogen rom
i äggstockarne, hvårföre lekliden kan anses
inträffa i denna månad, ehuru man icke känner
något ställe, der leken auslälles. Sannolikast
sker detta på djupet. Att denna fisk leker uti
Kaltegat, kan slutas deraf, alt dess yngel
förekommer derstädes, i sällskap med den stora,
der allmänna Maneten (Medusa capillata Linn.),
lios hvilken de äro elt slags parasiter. De vistas
under Manetens kropp, bland dess äggstockar
och tyckas lefva ensamt af dess ägg. Detta nog
märkvärdiga lefnadssätt iakttogs först af Hr A.
Mai.ii , som beskref det uli
Vetenskaps-Akade-mieus Öfversigt 1852, sid. 226. Sedan har
Brukspatron .1. W. Grii.i. i bref meddelat utförliga
iakttagelser deröfver, gjorde vid Helgoland. Dessa
ungar hafva blifvit träffade ganska späda. Mai.m
fann dem från föga öfver 12 millimeter (knapt
i lnm), ända till 35 millimeter långa. Arslideu
an fö res ej, men llr Grii.i. upplyser, all han d.
25 September träffade 23 st. ungar af något
mindre än li tums längd under en manet af
omkring 7 tums diameter. Annars träffas
understundom blolt få, 3 å 7 stycken, hos en Manet.
Då de borttagas från Maneten och utkastas i
vattnet i dess grannskap, söka de sig genast
åter in under sitt gömställe, oeh vid fara tränga
de sig tätt intill Manetens disk, mellan dess
I råd lika organer. Liksom alla späda fisknngar
äro de i början liell olika den fullvuxna fisken;
de äro korta, med högt, eget bildadl hufvud
och uppåt riglad mun. Sidoliiiiens sköldar bli
först märkbara, ehuru ännu otydliga, hos dem
af 15 till 20 millimeters längd; derefter bli de
tydligare och sidokölarna börja synas, så alt
dessa delar på ungar af 35 millimeters längd
lydligen hafva samma form, som hos den
full-vuxne fisken. Någon tid sedan ungarne hunnit
denna storlek, i September (eller sednare?),
tvekas de lem na Maneten oeh simma fria. Sådanc
af 3—4 tums längd äro icke sällsynta sent på
böstetideu, då de fås uli Vaden med annan fisk.
Taggmakrillen är under sommaren mager, då
han deremol om hösten, när han närmar sig
stränderna, är ganska fet, så att kötlet föga
ef-tergifver Makrillens i godhet, hvilket det i
smaken ganska nära liknar. Något särskilt fiske
au-ställes icke för denna fisk; den fångas endast
tillfälligtvis i Vad. som drages efter annan fisk.
C. U. Ii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
