Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på (lcnna träder han den på refven fastade
öskan, kastar så ut betesfisken med kroken i
vattnet och skjuter åter fram stången, under
det att lian derjemte omfattar den delen af
refven, som är mellan öskan och lekaren, och
låter den följa utåt stången. Det öfriga af
refven, tillika med lekaren, blir liggande på
bottnen i ökstocken bakom fiskaren. När då
stången hålles med båda händerna, ungefär 1 aln
från dess tjockare ända, hänger den främre
delen af refven, som är mellan betesfisken och
öskan, från dubben i stångspetsen lodrätt mot
vattenytan. Med denna nedhängande del af
refven doppar fiskaren kroken mer eller
mindre djupt ned i vattnet, allt efler dess
djuplek, och uppdrager den omvexlande,
hvarigenom beteslisken kommer uti en beständig
rörelse upp och ned. Dessa rörelser locka
Gäddan att gripa beteslisken, hvilket fiskaren lätt
märker af motståndet. Så snart Gäddan
nappat, rycker fiskaren i ögonblicket stången så
mycket tillbaka, att öskan slinter ut af
dubben i stångändan, då refven med detsamma är
loss och släppes efler sä länge Gäddan löper
ut. När hon stannar, hålles ökstocken stilla
på stället antingen derigenom, att roddaren
svänger ökstocken inåt vassen och håller den
dervid fast, eller ock nedstöter han den
tjockare ändan af slantstången i sjöbotten och
håller ökstocken vid den. Fiskaren väntar nu en
stuiul, högst 15 ä 20 minuter, att Gäddan må
svälja, hvilket han märker derpå, att hon åter
börjar röra sig; då är tiden inne att hala
in både ref och Gädda. När Gäddan lager
trögt, nödgas man vänta längre än vanligt att
hon skall svälja, och då man är osäker om hon
sväljt eller icke, drager man mycket sakla på
refven, hvarvid Gäddan, om hon sväljt, icke
försummar att söka göra sig lös, då fiskaren vid
Gäddans rörelser lika litet bör försumma att
draga till sig den fångade.
26. Spr ingkrok. {Pl. C, fig. ai, 22).
Ar till utseendet mycket nära lik
slant-kroken med tvenne lika långa uddar (fig. 18);
men skiljer sig deruti, att den är omkring i
tum längre, och att uddarne uli denna äro
rörliga, så alt de kunna inskjutas och utdragas.
Springkroken förfärdigas på det sättet, att man
hoplöder en strutformig hylsa af jernbleck
eller tunn messing, lång som kroken, och hvars
öppna ända håller ungefärligen 3 linier i
diameter; derefter drillas ett fint hål tvärs
igenom den strutformiga hylsans vidare ända,
ungefär 3 linier från öppningen. Då detta är
gjonlt, sältes en trädpinne genom hålet, och
hylsan öfvergjutes med bly, hvarvid likväl
noga tillses, att intet bly intränger uti hylsan.
Blyet skäres sedan i alldeles lika form med
slanlkroken. Udden lill denna krok göres af
stål, som smides i form och grodek af en icke
grof ståltråd; ilen får icke hafva llagor eller
bräckor. Tråden tages omkring 4 tum lång
och böjes i vinkel på midten. Trädpinnen,
som suttit i hålet endast för att hindra blyet
att tillstänga det, uttages, och den i vinkel
böjda ståltråden inskjutes i hylsan med
vinkeln förut, så långt 111 som möjligt; sedan
böjas ile återstående ändarne af ståltråden ti
11-baka uppåt kroken. Derefter härdas ståltråden
så alt den lält fjedrar sig; instickes i hylsan,
och hindras alt utfalla genom en ståltrådstift,
som insättes i hålet, der förut trädpinnen
suttit. Tafsen och dess påbindning blifver på
denna krok alldeles lika med hvad redan är
beskrifvet vid stångkroken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
