Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TANKAR OM SKANDINAVISMENS FRAMTID 35
Om vi icke snart och på fullaste allvar motarbeta
denna stämning kommer »patriidiotismen» att bringa
oss därhän, att vi om några år utestängt oss från de
andliga värden, våra grannar frambringa och att
grannarna i samma grad bli afvoga mot våra.
Och ån värre. Sverige, som dock har hedern
att hittills ledt den utrikespolitik, hvarigenom vår halfö
uppmaningen till professor Nansen att utgå ur skidlöparföreningen;
om utländska skandinaviska klubbar som upplösas. Vidare har jag
hört att en länge påtänkt utställning af en norsk konstnär i
Stockholm blifvit afböjd; att vissa »fosterlänningar» ej vilja »ta i norska
böcker»; att skånska adeln ämnat ekonomiskt boycotta Danmark
o. S. Y.
Till dessa yttringar af anti-skandinavism räknade jag i mitt
föredrag i Stockholm äfven den maning, jag sett (i
Stockholmstidningen) att bortrensa danska och norska ord ur svenskan. Jag
yttrade redan då: att maningen var mycket berättigad så vida den
endast gällde onödiga lån ur dessa lika väl som ur andra språk,
men däremot oberättigad om den innebar att vi ej längre böra bruka
de ur norskan och danskan gjorda nyvinningar, hvarigenom värt
språk blifvit uttrycksfullare. Hvad denna språkrensning angår,
så har Stockholmstidningen redan svarat: att min uppfattning af
språkrensningstanken som »ett led i isoleringssträfvanden, hvilka efter
unionsupplösningen kommit till uttryck på vissa håll, var ogrundad.»
Det gläder mig att så var fallet. Stockholmstidningens
antagande — att jag skulle menat att vi skandinaviserat svenskan för att
göra oss lättare förstådda af norrmän och danskar — var emellertid
lika ogrundad. Min mening var att vi hittills äfven med fog —
och ej endast som ofog — i vårt språk brukat vissa norska och danska
ord och att den nuvarande stämningen ej fick föranleda oss att
tillbakavisa alla sådana lån, äfven när de visat sig betydelsefulla för
riktandet af vårt eget språk genom betecknande ord, som vi sakna
eller genom finare skiftningar af likbetydande ord.
Regeln måste vara att sky alla främmande ord, när vi äga
eller kunna nydana ett fullgodt svenskt. Men språkrenheten är ej
den enda viktiga synpunkten: äfven språkrikedomen är en sådan.
Hvad ägde vi kvar ifall vi verkligen kunde rensa bort alla utländska
ord i vårt språk? De, som ifra mest i denna sak, äro ofta okänsliga
för språkets finare skiftningar. Ja, äro de Stockholmare sakna de
ofta insikt i landsbygdens språk, så att de t. ex. tro att gamla vanliga
skånska ord äro nya danska lån o. s. v.
Om emellertid språkrensningsnitet bör afskrifvas från
antiskandinavismens räkning så får man tyvärr oaflåtligt nya poster att
där uppföra. Så har t. ex. Julrosor i år i Sverige varit mycket mindre
spridd än vanligt, oaktadt Selma Lagerlöfs legend där hade främsta
platsen; nyligen hörde jag att en norsk musiker befarade arbetslöshet
i en svensk stad och därför lämnade den; att barnen i en frisinnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
