Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vad innebär ett försvarsförbund?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig göra med hänsyn till folkens mycket olika psyke och den
bestämda orientering åt vissa stormakter, som en del av de
nordiska folken sedan gammalt haft. I varje fall kommer det
att kräva en dryg tid.
Skall ett nordiskt politiskt program åter kunna tagas upp
och nu efter de bittra erfarenheter, som våra grannfolk fått
pröva, måhända finna sin lösning? Vår samhörighet med
norrmän och danskar ifråga om språk och kultur, vår
historiska gemenskap med Finland och rasfrändskapen med
Finlandssvenskarna men framför allt allas vår svaghet om vi
uppträda åtskils tala ett mäktigt, manande språk.
Finlands och Danmarks intressen för den nordiska
tankens realiserande har under kriget på många sätt
manifesterats, även av personer i officiell ställning. De många
vittnesbörden lämna påtagliga bevis på solidaritetskänslor med
Sverige. Med Norge ligger saken annorlunda till. Den
Nygaardsvoldska regeringens orientering mot atlantstaterna
gör det mycket osäkert, huru Norge efter kriget kan komma
att ställa sig. Det har från auktoritativt norskt håll
betonats, att en återgång till isolerad neutralitetspolitik icke är
önskvärd. Det primära för Norge, säger utrikesminister
Trygve Lie, är dess kamp för livet och denna kamp för det
med atlantstaternas bistånd.
Det synes uppenbart att Norges samgående med
atlantstaterna icke låter sig förena med den politiska neutralitet,
på vilken de nordiska staterna med all sannolikhet skulle
bygga ett försvarsförbund. Saken kan emellertid i
verkligheten komma att te sig väsentligen mer komplicerad, enär
det är krigets utgång som i första hand blir avgörande.
Förutsättningen för ett försvarsförbund synes nämligen böra
vara att samtliga nordiska stater äro fria. Frågan är
härigenom ömtålig och en diskussion måste föras på
grundvalen av mycket osäkra premisser. Om utvecklingen i fråga
om de nordiska ländernas politiska ställning i händelse av
en samförståndsfred synes ännu mindre möjligt att
profetera.
Mot ovan framförda synpunkter rörande grunderna för ett
försvarsförbund invändes måhända att, därest fordringarna
ställas så höga, något positivt resultat icke kan vinnas. Häri
ligger en viss sanning; men med halvmesyrer skapas dock
intet hållfast försvarsförbund.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
