Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Skandinavismens Utförbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som barn. Jag föreställer mig, at det skulle då blifva lika lätt
för en Dansk, att med lefvande kärlek skildra det gamla Upsalas och
det närvarande Stockholms herrlighet, som för en Svensk, att med
enthusiasm och sanning tala om Ribehuus’ och Vejles skönhet,
om Lejres och Köpenhamns — ty begge skulle måla allt detta
såsom sitt: och begge kunde med lika fosterländsk glädje
framställa de gigantiska taflorna af Norriges fjäll, Norrmännens
anborna kraft, Throndhjems fordna storhet och Christianias
nuvarande löfte att en gång blifva hvad Stockholm och
Köpenhamn äro. Troligen skall man icke säga, att jag har så orätt
häruti; men man torde fråga: hvarifrån skola vi då hemta
källorna till författande af ett Skandinaviskt Folks historia,
såsom en enhet, då den politiskt dynastiska synpunkt, som
hittills varit förherrskande, nedsättes på ett underordnadt rum?
Jag bekänner, att denna fråga, åtminstone till en början,
synes vansklig nog att besvara. Ty våra förnämste
grundvalar hittills — t. ex. i Danmark från Saxo Grammaticus
till Suhm och hans efterföljare; i Sverige från Johannes
Magnus (Saxos sidostycke) ända till Lagerbring och de yngre
efter honom; i Norrige från Sturleson till Torfæus och
andre — hafva alle lemnat Regentbiografier och föga annat.
Men här blir saken, att, i historien liksom i allt annat, ånyo
gå ut i landet och bland menniskorna, för att göra historiska
uppsamlingar, rön, anmärkningar och betraktelser ur denna nya
synpunkt, i stället för ur blott den gamla. Detta kan väl
nu till en stor del anses för sent, då det är fråga om att
bekomma källor till sjelfva Folkets historia för gamla,
hänsvunna tider. Dock har jag den öfvertygelsen, att man på
denna väg har mera att söka och finna, än man i allmänhet
tror. Hufvudsaken blir, att forskaren sjelf skall bekomma en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
