Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Arkeologi - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
9
från den senare stenåldern äro de på sydkusten talrika
stendösarna. I allt torde mera än 40,000 fornsaker från
stenåldern vara kända från Skåne. Hällristningarna i
Simrishamnstrakten och den skulpterade hällekistan i Kivik
äro de mera betydande af monumenten från bronsåldern;
äfven från järnåldern finnas talrika minnesmärken i
graffält, bautastenar, skeppssättningar och de ingalunda
sparsamt förekommande runstenarna.
Historia. Står det således fast, att Skåne, om ej
tidigast i norden, dock så långt tillbaka i tiden forskningen
ännu når, varit befolkadt och under senare delen af den
förhistoriska tiden varit hemorten för en i fråga om konstflit
högt stående befolkning, är det lika säkert, att provinsen
under medeltiden täflar med Seland om den första platsen
i Danmarks historia. Här var den andliga odlingens
medelpunkt. I Lund residerade dessa stolta kyrkofurstar — påfvens
legater —, hvilka gjorde anspråk på primatet ej blott öfver
Danmark utan ock öfver Sverige, med en rang, som ställde
dem vid sidan af landets monark, och en makt, som oftast
gjorde dem likställda med och ej sällan öfverlägsna deras
kunglige härskare i Roeskilde. Här upprättades nordens första
lärdomsskola, och i de rika klostren trifdes den tidens
lit-terati väl och omhuldades på allt sätt. Vid Erkebiskop
Absalons hof lefde och skrefvo Saxo och Sven Agesen, och
Andreas Sunesson, själf en lärjunge af Sorbonne, gynnade
i ännu högre grad de vittra idrotterna. Skånes historia
är under medeltiden på det närmaste förbunden med
ärkebiskoparnas. Vid Fotevik besegrade Erik Emene 1134
Magnus Nilsson och Jyllänningar med tillhjälp af den förste
ärkebiskopen Asger i spetsen för skåningarna. Dennes
efterföljare skulle komma att stå öga mot öga med samma
krigiska allmoge. Eskil, som närmast efterträdde honom,
blef den store kyrkobyggaren — han invigde domkyrkans
högkor — och hans efterträdare, Absalon, följde honom
troget i spåren. Det var mot de af denne pålagda dryga
tiondeafgifterna den skånska allmogen revolterade — ett
uppror, som den mäktige prelaten med Thord Gjelkares —
den förste af Tottesläkten — och Skånes ridderskaps hjälp
med möda krossade vid Dösjöbro. Men Absalons — sin
tids störste man, krigare och statsman lika mycket som
en kyrkans furste, fosterlandsvän framför allt — historia
tillhör ej Skåne ensamt, ej ens mest. Valdemar den stores
vän och vapenbroders verksamhet omfattade hela riket,
liksom hans värdige efterträdare Andreas Sunessons, som
gammal vorden följde sin frejdade vän och härskare,
Waldemar med tillnamnet Segraren, på korståget mot Estland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
