Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lund—Bjärred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 3 Tur.
Lund*
■)(■ S:t Peders Klosterkyrka, (2 A) liar tillhört S:t Peders nunnekloster
af benediktinerorden, som grundlades på midten af 1100-talet. Den
ödelades säkerligen, då Karl Knutsson plundrade staden; dess
nuvarande hvalf röja 1400-talets stil. Kyrkan är gotisk och har, ehuru
1645 illa åtgången under Gustaf Horns infall i Skåne, mycket af
sin forna skönhet i behåll.
Från Bantorget genom Klostergatan h till
Gråbröders-gatan där strax till v.
* Tegnér sims et (2 B; utanför votivtafla), sedan 1862 tillhörigt
Tegnérsstiftelsen, innefattar tvenne rum af skaldens bostad i Lund. I
yttre rummet förvaras i montern strax till v. en del af skaldens
personliga tillhörigheter (däribland hans skrifplån). I montern
bredvid ett urval af Tegnéröfversättningar (den större samlingen i ett
af bokskåpen). I nästa monter en del originaltryck af hans dikter
och i montern upptill Tegnérsautografer (facsimile af "Svea"), i
.skåpet h. om ingångsdörren en del af skaldens boksamling. Öfver
kakelugnen Byströms porträttmedaljong af skalden. På långväggen
bland andra ELoos profilporträtt af 1816, M. R-öhls af 1830 och
Sandbergs stora i biskopsornat. På väggen mellan fönstren bl. a.
porträtt af skaldens hustru Anna Myhrman. Inre rummets möbler ha
alla under någon tid begagnats af skalden. Den enkla soffan
tillhörde hans första bo af 1806, likaså skrifstolen, det dagliga af
honom begagnade skrifschatullet, schackbordet, vid hvilken skalden
utkämpat mången tornering med den lärde orientalisten M.
Norberg, den lilla toalettspegeln från Värmlandstiden 1802,
björkchif-foniern och det primitiva tvättstället stamma alla från Lundatiden.
Skrifbordet, länstolen, pendylen och den rödlackerade lampan, som
brann vid skaldens dödsbädd, ha tillhört bohaget på Östrabo
biskopssäte. Talrika porträtt af skaldens samtida kläda väggarna;
den intressantaste gruppen, Tegnérs umgängesvänner från den
lyckliga Lundatiden, liar fått sin plats mellan fönstren.
Härifrån Klostergatan fram Ö förbi telegrafen till
Domkyrkan (2 B) antages vanligen vara grundlagd af Knut
den helige 1080—86. Arbetet leddes af byggmästaren Don a tus cch
stenhuggaren Regnerus. De nämnas i katedralens minnesbok
(Necrologium Lundense) liksom i dess gåfvobok (Liber daticus),
dock uppgifves ej deras hemland. Säkerligen voro de utlänningar,
vare sig angelsachser eller tyskar. 1123 kunde Asker inviga
kryptan och 1145 vigde Eskil koret till jungfru Marias ocli St.
Laurentius-’ ära. Först mot slutet af 1100-talet var långhuset färdigt —
tornen dock först 1234. Ären 1172, 1263o och 1287 härjades templet af
vådeld — efter den sista branden måste hvalfven ånyo uppföras,
och de byggdes då i spetsbågsstil. En af de mest genomgripande
förändringarne undergick den under ärkebiskop Birger
Gunnarssons dagar. Nederländaren Adam van Du ren var då
byggmästare åren 1513—1527. Efter reformationen fick katedralen’allt
mera förfalla; 1735 var den hart när fallfärdig, och man tvangs af
nödvändigheten att reparera det värsta. Först i våra dagar har
den uråldriga helgedomen upphjälpts ur förfallet.
Domkyrkan är Nordens första metropolitankyrka och
Sydsveriges förnämsta byggnadsverk. Sådan den nu är, påminner den
ej mycket om Eskils, Absalons och Birgers tempel, här om
någonsin besannas Weibulls ord: "i våra kyrkor hafva vi plundrats
på våra minnen". Den väldiga domen, ett verk af många seklers
flit och fordom afspeglande skilda tiders byggnadsskick, blef under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
