Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Simrishamn—Tomelilla—Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 13 Tur. Simrishamn
som prebende, dock hade staden nu stadsrätt ocli betalade sin skatt
som sådan till Gladsax kungsgård (s. 87). De förnämsta
näringskällorna voro skeppsfart och nandel samt fiske af torsk, lax, sill
ocli tobis. Hanseaterna sökte här som annanstädes slå under sig
all handel. Något riktigt välstånd nådde aldrig staden, därtill
bidrog synnerligast pesten, som 1655 bortryckte a/3 af befolkningen.
När Skåne blef svenskt, hade staden 34 utfattiga borgare, som ej
mäktade betala någon skatt. Magnus Stenbock uppkastade 1710 en
skans S om hamnen. Först 1675 beviljades staden af svenska
regeringen rätt till inrikes handel. Stadens namn är hämtadt från den
närliggande byn Simris, hvars urgamla namn Summaros 1145 skrefs
Symbros. Med cimbrerna har det intet att skaffa. I våra dagar
har staden gått raskt framåt; dess invånarantal är 2,200 och
fastighetstaxeringen uppgår till 3.5 mill. kr. Tulluppbörden är 145,000 kr.
Den har många handlande och drifver en ingalunda obetydlig
handel med spannmål. Bland industriella anläggningar märkas
ångkvarn, stort garfveri och mek. verkstad. Hamnen, som fyra
gånger förstörts af hafvet, har helt nybyggts och invigdes 1910.
Den erbjuder nu full trygghet.
De enda sevärdheterna äro det nya rådhuset i "romansk
stil" vid torget, den vackra kyrkogårdsplanteringen i N
delen af staden, där äfven folkskolan och länslasarettet
ligga, löf- och barrskogsplanteringarna vid N infartsvägen,
den nybyggda hamnen delad i tvenne bassänger, af hvilka
den inre kan afstängas genom slussportar, samt kyrkan, i
hvars V del brandstationen är inrymd. Från Stenbocks gamla
skans en vacker utsikt.
Kyrkan, helgad åt S:t Nicolaus, nämnes första gången 1161. Den
är byggd af s. k. "hallsten" (tuktad sandsten) med hörnstycken och
omfattningar af huggen kalksten i rent romansk stil. Har
ursprungligen ej liaft hvalf; då dessa (gotiska) anbragtes, uppfördes de två
åttkantiga pelarna samt sträfpelarna på N sidan. Tornet härrör
från den senaste medeltiden.
Utflykter: 1. 4 km SV ligger Simris by med sin kyrka, hvars
torn med fyra afdelningar öfver hvarandra har en ansenlig bredd från
N till S. I kyrkans ringmur 2 runstenar. Vid Stenkilskärr finnes
en 16 cm lång och 7 m bred klipphäll med hällristningar (12 skepp,
2 spiraler samt en man med vapen i hand). I närheten 3 ättehögar
samt (tvärs öfver vägen) en hällekista 1.8 m längd, på hvars ena vägg
en hällristning (2 skepp och många spiraler). 3 km SO fiskläget
Brantevik och lika långt SV Ö:a Nöbbelöfs by med gammal kyrka i
samma stil som Simris (det ursprungliga stora tornet har fått lämna
plats åt ett yngre, mindre vid sidan); inom kyrkans ringmur en
ättekulle. Fran Brantevik 3*/2 km utefter stranden till det lilla
fiskläget Gislöfshammar (fyndort för fossil från kambrium-silur och
under-silur, alunskiffer och sandsten, som håller blyglans —
bly-grufva liär åren 1724—39), härinvid Branterör med hällekistor. 3 km
S det stora välbyggda Skillinge fiskläge. 2. Från Simrishamn till
Järrestad (se nedan), med tåget därifrån förbi Tommarp (s. 87)
och Bolshög (se nedan) till 9 km Glimmingehus, hvarifrån till
Ham-menhög och Svenstorp (s.0 95) eller från Järrestad till Gladsax (s. 87).
3. Från Simrishamn till Åhus (s. 84).
Från den i SV delen af staden belägna stationen (14
m) öfver Tommarpsån vid Bjärsjömölla, hvarpå Simris kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
