Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. S:t Olof—Ystad—Malmö - II. Ystad - Bergsjöholm - Bjäresjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjäresjö—Bergsjöholm. Tur 15. 105
(s. 89), hvarifrån man fortsätter S-ut. Eller b) från Asmåsa först
V sedan N till 3:/2 km Snogeholm (s. 90), hvarifrån man fortsätter
NY till 3 km Söfdeborg och vidare NO till 3 km Söfdeborgs station
(s. 89); väljer man första alternativet, fortsätter man från
Söfdeborg SO till 3 km Snogeholm, hvarifrån först S till (1 km)
vägskälet, där man tager till h och sedan SY och S till 4 km Bellinga
(s. 90). Härifrån S till 5 km Skårby. Sedan antingen a) SO till 3*/2
km Bjäresjö kyrka (se nedan), hvarifrån SO till 3 km Bergsjöholms
herrgård, därifrån man liar SO 37-2 km till Ystad. Eller b) från
Skårby S till 2J/2 km Marsvinsholm (s. 106). _ Härifrån antingen till Va
km stationen och sedan med järnväg till Ystad eller SV och S
förbi Hägrelmlt 4 km till Cliarlottenlunds slott (s. 106), hvarifrån
antingen 1 km till stationen och sedan med järnväg till Ystad eller
S 1 kin till stranden, hvarefter längs denna Ö 7J/2 km till Ystad.
Från Marsvinsholm kan man äfven begifva sig SO förbi den nya
kyrkan till Balkåkra med kyrkoruin jRuuthska grafkoret). Vid
vägamotet tager man till v och har Ö 1 km till Rutsbo (s. 106)
hvarifrån en afstickare kan göras till 2 km Bjärsjö kyrka och åter.
Från Rutsbo 2J/2 km till Bergsjöholm, hvarifrån 3x/2 km till Ystad.
4. Från Ystad NV till 3x/2 km Bergsjöholm, hvarifrån NV 3 km
Bjäresjö kyrka. Därifrån N styfva 3 km. förbi Ebbedal till
Krageholm, hvarifrån Ö till 21jz km Söfvestad; härifrån S förbi
Hede-skogaocli Bromma (s. 104) till 8 km Ystad.
Öja är en af Skånes yngsta gårdar. Excellensen Ruuth bildade
densamma och sålde den 1812. Det vackra slottet uppfördes 1848
af lagman T. Sylvan i modern italiensk stil. Kyrkan är gammal.
Bergsjöholms, egentligen Bjäresjöliolm, äldste kände ägare var Peter
Munck, som 1386 bebodde Bjerglmsaholm. 1575 ägdes det af Björn
Kaas, som då uppförde den gamla borgen. På 1600-talet ägdes
gården af Tage Tott Ottosen, "den skånska kungen" (se Trolleholm
tur 31), livars son sålde det till Ebba Brahe 1668. Hennes son Gustaf
De la Gardie ägde gården, då den under Karl XI:s danska krig
alldeles ödelades. 1847 inköptes den af lagman T. Sylvan, som
uppförde det nya tre våningar höga slottet med två fem våningar
höga torn vid S fasaden. I parken är uppställd en runsten. Den
gamla borgen bestod ursprungligen af fyra grundmurade stenhus.
Af dessa kvarstå östra och västra längorna samt östra delen af den
södra (hufvudbyggnaden). Norra längan är längesedan rifven. Sedan
sjön som omgifvit den på pålar uppförda borgen urtappats, nedrefs
den södra längan till och med inkörsporten. De öfver denna
uppsatta vapnen äro fästa å södra längans kvarstående mur. I
midten framställes Treenigheten ocli därom till h de Björnska ocli
Kaaseska vapnen samt till vänster de Rotfel dtska och Hoegska
vapnen. Därunder läses: Björn Kaases Ferne og Morne (fäderne- ocli
mödernevapen) F. Cristense Nils Dotter Ferne og Morne (Fru
Christense Rotfeldts fäderne- ocli mödernevapen). Bjäresjö
uråldriga kyrka var helgad S:t Laurentius och är byggd i ren
rund-bågsstil med undantag af korshvalfven, som äro i äldre
spetsbågsstil. I koret sevärda romanska freskomålningar föreställande bl. a.
Kristus och apostlarna, utförda på 1100-talet och restaurerade först
af artisten Mandelgren och sedan af en annan tyvärr oskicklig hand.
Dopfunten, prydd med basreliefer i 7 fält (rent romansk), samt den
gamla vigvattensskålen af blågrå kalksten från 1200- eller 1300-talet
äro båda sevärda. Predikstolen är i senare renässans. I kyrkan
det Palmcreutzska grafkoret. Här finnes äfven en gammal altarduk
från 16:de århundradet af linne med figurer utsydda i rödt garn.
I midten framställes skapelsen samt rundt omkring de fyra
dygderna. Framför altaret en liksten med munkinskrift från 1543 —
den yngsta kända med dylik skrift. Vänster om kyrkogårdsporten
en runsten i kyrkogårdsmuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
