Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Malmö—Engelholm—Klippan - I. Malmö—Engelholm - Billesholms grufva - Vrams Gunnarstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 2å Tur. Billesholms grufva—Norra Vram
täcktes i början af 1860-talet stenkolsfyndigheter, hvarför det
1865 bildade Vallåkra stenkolsaktiebolag hit förlade sin
verksamhet år 1866. 1895 sammanslogs detta med det 1878 bildade
Kropps aktiebolag vid Bjuf till ett enda under namn af Billesholm—
Bjufs aktiebolag, och 1903 förenades detta med Höganäsbolaget
till ett under namn af Höganäs—Billesholms bolag. Med detta
har 1904 Skrombergabolaget förenats. — Skånes stenkolsförande
lager tillhöra äldre rätsystemet: vid Billesholm—Bjufs
stenkolsdistrikt finnas tvenne flötser omgifna af eldfast lera, bituminös
skiffer och sandsten; man skiljer mellan kol n:o 1, 2 och 3. Vid
detta gruffält hålla kolen n:o 1 72,31 % kol med en mäktighet i
öfre af 0,36 m och i undre flötsen 0,33 m. N:o 2 kol hålla 41,96 %
kol med en mäktighet af respektive 0,15 och 0,06 m. N:o 3 kol är
en starkt bituminös skiffer med 35,78 % kol och en mäktighet af
respektive 0,33 och 0,18. Billesholms grufva sysselsätter 800 arbetare
och ha hittills utbrutits omkring 350 har (ungefär 15 har om året);
8 större schakt finnas, hvaraf 4 begagnas. För tillåtelse att bese
grufvan vände man sig till brukskontoret. Det största schaktet,
Svanadam, har ett djup af 40 m. Sedan nödiga kläder lånats
(särskilda grufdräkter finnas ej här) följer man med i den tomma
hisskorgen ned till bottnen af schaktet, hvarest den väldiga
elektricitetsmaskinen för repbanan finnes; instufvad i en kolvagn (håll
hufvudet nere i vagnen, då orten ofta är låg) föres man sakta de
nära 500 m fram till brytningsställena, hvarest arbetarna sittande
hugga ut kolen (på vägen beser man det väldiga pumpverket!),
hvilken i de återvändande vagnarna forslas upp i dagen. Stora
fabriker för tillverkning af eldfast och klinkertegel. Boserups grufva
(2 km S om Risekatslösa gamla rundbågskyrka, som ligger 2 V* km
V om Billesholmsgrufvan) anlades 1744 under namn af "Adolf
Fredriks stenkolsgrufva". Man tillgodogjorde sig liär redan då den
eldfasta leran, hvaraf kärl brändes. Trots all lijälp från statens
sida måste bolaget nedlägga sin verksamhet, ehuru under vissa år
ända till 16,000 hl brutits. 1786 försåldes grufvan till Skånska
stenkolsindustriens egentliga upphofsman, grefve Erik Ruuth,
hvilken 1796 flyttade brytningen till den då upptäckta
Höganäs-grufvan (tur 32). 1840 bröts liär ånyo kol en kortare tid, men först
på 1860-talet upptogs brytningen ånyo på allvar. Grufvan ligger
på fideikommisset Boserups ägor.
Genom bördig bygd öfver Vegeån till 3 km Norra Vram
(28 m) vid kyrkobyn med samma namn (i kyrkan en
altartafla målad af Staaff: Kristus i Getsemane).
Utflykt. 1. Två km N vid åssluttningen ligger Yranis
Giin-narstorps stora herrgård. Slottet, uppfördt 1633 af Jörgen Vind
ocli hans maka Ingeborg Ulf st and, den sista af det namnet,
står ännu kvar, och Söderåsens skog af ekar och bokar bildar den
gröna bakgrunden till det tornprydda renässansslottet med dess
röda murar med sandstensornament i en stil, som med lika rätt
kunde benämnas Danmarks adelsstil som konung Kristian IV:s.
Hans Skougård grundade 1530 Gundestrup, som godset då kallades.
1620 kom det i ofvannämnde Jörgen Vinds ägo, hvilken som
riksråd och amiral dog af sår, som han erhållit i sjöslaget vid Femern
1644, där han anförde ena hälften af danska flottan. 2. Från N.
Vram öfver Stenestad till Röstånga, se tur 31.
o
Utefter Söderåsen med Vrams Gunnars!orp h. 6 km
As-torp (34 m), där H e 1 s i n g b oor g—H essleholm s-banan (tur
30) korsas och hvarifrån Åstorp—Markaryd (tur 33)
och Åstorp—Höganäs (tur 32) järnvägar utgå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
