Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intet orent skulle deri undanstickas [1]. Dock gjordes en
öppning i altarbordets skifva, hvari helgonlemningar,
inneslutne uti en blydosa, nedlades och betäcktes. Vidare
bör i afseende på altarinrättningen följande märkas.
Såväl de större som de mindre kyrkorna från denna tid
hade ett högaltare samt två sidoaltaren. Det förra
sattes alltid midtför eller midtunder tribunbågen, de sednare
deremot vid yttre sidan om triumfbågen, uti hvars
vederlagsmurar rundbetäckta nichfördjupningar, dels med
halfcirkelformiga, dels med skråa, sällan med rätvinkliga
smygar, men alla med platta bottenmurar, voro anbragte. Dessa
nicher fingo tvifvelsutan helgonbilder. Under en sednare
tid måste man frånträdt denna grundsats att för
altarbildernas uppställning inrätta nicher, emedan kyrkor i
spetsbågsstil icke ha dylika, och emedan de nicher, hvilka
utgjort prydnader för de äldstas triumfbågar, blifvit vid
uppdragande af hörnpilastrar för takhvalf, som tillkommit
under spetsbågsåldern, till stor del undandöljda.
Roms basilikor, våra äldsta kyrkors förebilder, voro
betäckta med kroppåstak, så att allt dithörande tvävirke
var invändigt synligt. Det är således ganska naturligt,
att man i Norden använde likdana betäckningar. Detta
byggnadssätt öfverensstämde dessutom med våra hedniska
förfäders vanliga bruk. Man bör derföre ej föreställa sig,
att våra gamla kyrkor genast fingo takhvalf. Den äldsta
stiftskyrkan i Skåne, nemligen den ansenliga
Heligkorskyrkan i Dalby, hade till en början basiliketak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
