- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
32

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dubbelkors, cirklar m. m., hvilka stundom ha likhet med
bokstäfver, någon gång med verktyg. Dessa kännetecken voro
en borgen derför, att hvarje gesäll sökte med
skicklighet förrätta sitt arbete [1]. Mycket skiljaktiga
stenhuggartecken förekomma å murarna i Lunds domkyrka; men
jag har deremot ej funnit några å samtidiga landtkyrkors
qvadersten. Orsaken till denna egenhet torde möjligtvis
ligga deri, att Lund måste på berörda tid haft en större
byggnadshytta, hvilken varit med en talrik personal inrättad
i öfverensstämmelse med de många, som då funnits både
i England och Tyskland, hvaremot stenhuggningen för de
mindre kyrkorna måste hufvudsakligen blifvit verkställd af
lärlingar, som ej haft äretecken, ja troligtvis till stor del
af inöfvade bönder; helst allmogen klagade högljudt
öfver det stränga arbete, hvarmed den trycktes i
stenhuggerierna.

Den tegelsten, hvilken förekommer i våra äldsta
kyrkor, synes, åtminstone till en del, vara utifrån hitförd.
Den är mycket fin och fast, väl slagen och äfven väl
bränd. Den håller 11 tum i längd, 5 i bredd, 21/2 i
tjocklek och är röd till färgen, och har fullkomligt
motstått vittring. Uti kyrkor från rundbågstiden förekommer
sällan någon tegelsten, som blifvit formad för listverk.
Man lärer dock redan under Valdemar den Stores tid här
tillverkat god tegelsten. Detta förhållande tyckes deraf
inhemtas, att erkebiskopen Absalon föreskrifvit i sitt
testamente af 1201, att erkedjeknen skulle se hans
tegelmästare och stenhuggare till godo, hvilka således måste
varit skickliga i sina yrken.


[1] Se C. G. Brunius, Beskrifning öfver Lunds Domkyrka, Lund
1836, s. 102—104.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanekonst/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free