- Project Runeberg -  Skånes konsthistoria för medeltiden /
275

(1850) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tillbyggnader åt öster sakna ej exempel vid stora kyrkor
utrikes, och man behöfver knappast erinra, att sådana
tillkommit för inrättande af hvilorum och hållande af
själamessor. Förmodligen har berörda menniskoskalle varit
insatt i den ena af koromgångens östligaste sträfpelare, som
innefattades i detta kapell jemte ingången dertill. C. von
Linné, som förmodar, att densamme tjenat till
stänkelsekar, har deruti rätt; emedan vigvattenstenar flerestädes
finnas vid ingångarna till Skånes gamla kyrkor, och en
sådan menniskoskalle, som den ifrågavarande, är
inmurad i vestra sidan af södra ingången till Tranås kyrka.
En Dringelberg anlade i merberörda kapell vid
reformationstiden en boksamling, hvadan detsamma fått namn af
Dringelbergs libreri d. ä. bibliothek. N. H. Sjöborgs
uppgift, att detta kapell legat innanför koret bakom altaret,
är ett misstag, som en nyare författare upprepat, men
hvilket ej förtjenar någon vidare vederläggning [1].

Undersökom nu, huruvida tornet är yngre än
långhuset. De vestligaste pelarne förstärkas å insidorna med
breda pilastrar, som uppbära en lika bred skiljobåge,
hvaremot de öfriga pelarne endast ha fina listverk,
hvarpå likartade skiljobågar hvila. Förstberörda parti är
således ojemförligen starkare än de följande, och måste
ofelbart uppburit i förening med långhusets vestra
gafvelmur oeh dess pilastrar ett fyrkantigt torn. En dylik
anordning var ej ovanlig för treskeppiga kyrkor, som
uppstodo omkring den tid ifrågavarande helgedom uppfördes.
S. Knutskyrkan i Odense, hvilken af tio pelare i tvenne
rader fördelas i mellan- och sidoskepp, har ett
fyrkantigt torn, som hvilar på hennes vestligaste pelare och


[1] N. H. Sjöborg, Skånes Historia och Beskrifning. 3 D. 1 H. s.
156, 157.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skanekonst/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free