Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonskenligen, att, ehuru man med omsorg utfört detta
murverk både i anseende till byggnadsämne och
arbetssätt, man har dervid mindre afsett en ren byggnadsstil
än ett bestämdt ändamål och en erfoderlig fasthet.
Om kärnan jemföres med byggnader, hvilkas
grundläggningsår äro bekanta, så inses, att den ovillkorligen
måste uppstått under konung Valdemar Atterdags,
Drottning Margaretas eller Erik XIII:s regering. Det är
bekant, att Valdemar var lika mån om Skånes återvinnande
som bibehållande, samt att han gjorde mycket för
försvarsverkens förbättrande. Man känner äfven, att
Margareta hade förkärlek för Helsingborgs slott, hvarest hon
ofta vistades, och man vet, att Erik vida mer utmärkte
sig genom byggande af fästningsverk än desammas
försvarande. Det är emellertid ovisst hvilkendera af dessa
regenter har uppfört samma byggnad. Uti en beskrifning
öfver Skåne, författad på Christian IV:s tid, anföres den
sägen, att konung Valdemar IV byggt Helsingborgs slott,
som bestod af ett ganska högt torn, hvilket omgafs af
tvenne ringmurar, och innehöll konungens boningsrum;
men enligt några verser skulle detta fäste tillkommit
under konung Frodes tid [1].
Vi ha ofvanföre sett, att Valdemar Atterdag
förbättrat många gamla och anlagt flere nya fästen, samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
