Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
listiska förhållanden, som ingalunda böra i en konsthistoria
förbises. - Man vänte sig således icke här ett försök att
framställa alla de vapen, som man under medeltiden
brukat i Skåne. Vi skola blott söka bevis för det
påståendet, att vapen ha rent religiöst ursprung, och att
desamme utvecklat sig i noggrann öfverensstämmelse med
den högre konstens skaplynne.
Ehuru utmärkande bildverk i en ganska aflägsen
fornlid användes å ryktbare krigares sköldar; så äro dessa
något heltl annat än såkallade vapen, som uppkommo
under korstågen och gingo med bestämda former öfver till
vissa ätlter. I trettonde seklet började man, såsom vi
ofvanföre visat, att ej allenast å mynt och sigiller utan
äfven å grafvårdar m. m. anbringa sköldar med bestämda
prydnader. Både verldslige och andelige antogo utan
-afseende på börd vissa symboliska tecken, som dels
öfvergingo till utmärkelse af embeten, dels af slägtskap.
Ett vapen utgöres af sköld och hjelm, af hvilka den
förra, som innehåller ett gifvet märke, är hufvudsak, den
sednare, hvilken stundom får en viss prydnad, är uti sig
bisak, och derföre ej nödvändig; men ickedestomindre
förekomma i den sednare medeltiden vapen, som utan
sköld bestå af blott hjelm. Skölden har hos olika
nationer och på särskilda tider baft skiljaktiga former.
Under den äldre medeltiden liknade skölden en spetsbågig
triangel, som vid basen hade dels raka, dels afrundade
hörn. - Skölden bildades sedermera såsom en rundsluten
fyrkant, hvilken snart uldrogs i en spets. Mot
reformationen fick skölden än utåtsvängda hörn, än inskärningar
i kanterna. Skölden, som merendels står upprät på
spetsen, lutar stundom till höger eller till venster, men
lig
ger någongång på sidan, och finnes mera sällan
uppned42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
