Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Vederlagslinie betraktas såsom dragen emellan en båges eller
ett hvalfs båda vederlag.
Volut, en spiralformig prydnad å ett kapitel.
Öfvergångsstil. Mellan öfvergången från rundbågs- till
spetsbågsstilen inträdde ett vacklande i användning af rund- och
spetsbågsformer, hvadan en egen byggnadsart inträdde,
hvilken med skäl kan kallas öfvergångsstil. Då åter
spetsbågsstilen mot medeltidens slut började småningom utträngas af
cinquecento- renaissance- och barockstilarna, uppkom en
sådan brytning i arkitekturen, att mången dåtidens byggnad
åter röjer en öfvergång. Till följe af dessa förhållanden
yppa sig en äldre och en yngre öfvergångsstil, af hvilka den
förre är ojemförligt ädlare än den sednare.
Rättelser.
Sidan 12 raden 11 läs koret. — Ibd. noten 1. Acta Ecclesi&
Mediolanensis, Lugduni, 1684. — S. 22 r. 24 1. har. — S. 185 r. 16 1.
BASILISCVS. — S. 249 r. 191. 60 fot. — S. 270 r. 32 1. koromgånogen.
— S. 287 n. 1. 1450. — S. 379 r. 29. 1. 1258. — S. 498 r. 27 1.
MERSVS IN ISTO. — $. 520 r. 1 n. 1. Rönb. — $S. 580 r. 12 LI. trenne.
— S. 633 n. r. 3 1 B. 2. s. 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
