- Project Runeberg -  Forhandlingerne paa det tredie skandinaviske eller nordiske Kirkemøde i Christiania den 29de, 30te og 31te juli 1861 /
138

(1862) [MARC] With: Wilhelm Andreas Wexels
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138
gar, såar namnet wisserligen riktigt. Att under betonandet
af det objektiva i christendomen ocb. kyrkan denna sida
kan stundom synas ensidigt frambållen, har sin grund i
denna tidnings stållning gent emot separatisin och okyrk
liga rbrelser. Hwad for ofrigt de bada Udskiifternas stall
ning till hwarandra angår, så synas de slå wid sidan af
hwarandra., inom samma bekånuelse forfåktande hwardera
sitt moment af det lutherska kyrkobegreppet
Kyrkoherden Colliander: Åfwen jag bar, i likhet med
nåstforegående talare, hufwudsakligen blott några tillågg
att gora till vår swenske referents anforaude. Det yttra
des i går af prof. Hainmerich i fråga om de nordiska kyr
kornas karakteristik, att den swenska foretradeswis har
det mystiska draget. Jag nekar icke, atthåri ligger iny
cken sanning, for så widt det kommer au på att i kor
taste form uttala ett omdome ofwer saken i dess allmanne
lighet. Men jag tror mig bora fasta uppmarksamheten
uppå den stora olikhet, som forefinnes inom wårt land
mellan de olika provinsernas folklynne såsom i icke ringa
mon inwerkande på den kyrkliga karakteren. Det natio
nala tar ut sin ratt både i allmanhet, nar det galler wår
kyrka i dess helhet, och betråflTande de sarskilda provin
serna. Så gor slattbons flegma och troghet, att hans re
ligiositet gestaltar sig något annorlunda an bergsbons och
nordlåndingens, hwilkas skaplynne ar meia lifligt och mot
tagligt for religiosa intryck. Lutningen åt det mystiska
rojer sig onekligen mest i skogstrakterna eller nastan ute
slutande der, så framt man icke såsom sådan will benamna
den helgd, hwilken ånnu temligen allmant i wårt land in
rymmes åt det gudstjenstliga lifwet.
Då det af den siste talaren yttrades något om den
sjelfstandighet, som utmarker vår kyrka, will jag gerna er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:59:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skankir3/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free