Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
saste, om icke tien allraiosaste af de Synoder, som ålska
det lutherska namnet mer an bekånnelsen. Hvad de en
gang varit, åro de icke langre. Med Svenskarne hafva de
de sednare åren stått på bekånnelsens ratt, och det var
en gang i Juli måned 1859, som den N. Lutli. Kyrkans
prester i Amerika måste medgifva det, fastån de sedermera
tagit sina ord tillbaka.
Déu tredje afdelniugeu ibland de Norska Lutlierauerua
i Amerika år Pastor Rasmussen ocb hans forsamlingar, vål
kånda ocb. ålskade i Norge. Han bar bittills stått ensam.
Detta bar blifvit strangt klandradt, men låter sig från hans
standpunkt fullt forsvaras. Med den Norsk Luth. Kyrkans
prester kunde han ej komma ofverens om uttydningen och
tiilåmpningeu af Augsb. Bekannelsens 14de Art., med det
Skandinaviske elementet inom N. Illinois Synoden har Pa
stor Rasmussen synts vara lnera beslågtad ; men dels Nor
skarnas inom denna Synod icke fullt lutherska praxis, dels
och Skandinavernas forbindelse med General Synoden fo
rekom honom for betånklig, au att han for en forening
med oss, om ock aldrig så mycket onskad och onsklig,
vågade bioltstålla sine forsamlingar och den inom dem for
baudenvaraude troheten mot bekannelsen. Och lor denna
ur troheten mot låran och kårleken till forsamlingarna
ursprungna forsigtighet kan i nårvarande stund allraminst
Augustana Synoden klandra honom. Nu då Skandinaverna
utgål från Norra Illinois Synoden och visat sig bekannel
sen trogne, då Norskarne inom vår Synod återgått till Nor
ska Kyrkans praxis, synes det som borde betånkeligheterna
från Rasmussens sida for en forening med Augustana Sy
noden vara undanrojda. Vi hoppas så. Vi hoppas snart
se dem till ett vordne och derigenom en Uårlig seger vun
nen 6’fver tidens splittringslusta.
Att Ellingianerna flnnas till, år det enda jag om dem
vet. Vi bafva såsom Kyrkosamfund icke komuiit med dem
i någon beriiring.
Hårmed vill jag då halva afslutat mitt foredrag. Må
man forlåta mig dess utfiirlighet; men det har varit mig
en hjertesak att lata den Synod, med hvilken jag år «års
gammel, framstå i en annan belysning ån den, man hittills
bestått henne. Moderkyrkau i Sverige har upptagit Augu
stana Syi:odeu. Det bade hon ej gjort, om hon icke er
kånt berme for åkla. Ofverallt och hos alla, som hafva
kyrkligt sinne, har Augustana Synoden -funnit ett hjertligt
emottagande och detta ju^t for sin trohet mot bekannelsen.
H. Maj. Konungen har til! understod åt Augustana Seinina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
