Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
patronatus och gammal rätt uti tionden och sakören, samma-
ledes sina fri- och rättigheter öfver sina veckodagsbönder»’).
Frågan om den skånska adelns fullkomliga likställighet med
den svenska i privilegier och »adventagier» samt om dess upp-
tagande på svenska riddarhuset afgjordes ej vid detta tillfälle,
utan hänsköts till en framtida afhandling, hvarpå k. m:ts be-
kräftelse skulle sökas2).
Äfven prästerskapet tillförsäkrades att få förblifva vid
sin »respekt och heder» och hittills gällande förmåner, stad-
gar och sedvanor. Den önskade större uniformiteten i kyrko-
styrelse och ceremonier sa väl som i själfva läran hänsköts
till en särskild afhandling och författning, som framdeles i
generalkonsistoriet pä riksdagen i Stockholm skulle upprättas.
Biskopen skulle årligen till kansliet afgifva en embetsberät-
telse. Vid de årliga prostmötena skulle generalguvernören
å k. m:ts vägnar själf eller genom ombud presidera3); han
’) Stiernman, Riksdagars och mötens beslut. II s. 1412.
»Hals- och hand-rätten» inskränktes dock derigenom, att generalguver-
nören förbjöd adelsmän exekutionen af domar, som de fält öfver sina fångar,
förrän stadfästelse vunnits i generalguvernementets kansli.
Birkerätt eller domsrätt inom adliga birker tillkom ej alla adelsmän,
utan tillhörde endast gods, som voro särskildt privilegierade. Under gårds-
rätt lydde deremot alla adelns personliga tjänare. Jfr Cronholm, Skånes
polit. hist. II.
2) Rikskansleren, som vanligen i rådet visade sig foga välvilligt stämd
mot de skånska provinserna, särskildt deras adel, yttrade i rådet d. 4 Nov.,
att »om de skola njuta svenska ridderskapets friheter, de då måtte cedera
något af deras privilegier, som de njutit under danska konungarne och ej
njuta bägge, emedan de i Danmark hafva njutit hals och hand och birke-
rätt etc., hvilket är mycket och ridderskapet i Sverige ej har något, som
svarar deremot». Riksskattmästaren genmälte: »jag kan ej se, att man ef-
ter pacta kan neka dem våra friheter och förbjuda dem att behålla sina
förra danska». Sten Bjelke inföll: »när de inkorporera sig med oss och
gifta sig i Sverige, kunna de njuta dess friheter, men eljes icke», hvarpå
B. Skytte svarade, att »man ej borde konfundera sådant utan hålla sig till
den frihet som en har ratione fundi. Har man gods i Skåne, njuter man
dem efter dansk lag och vice versa». Rådsprot. d. 4 Nov. 1662.
3) Det talas i andra handlingar från denna tid om landemöten med
hela stiftets prästerskap, hvilka årligen vid midsommarstid hollos i Lund
och vid hvilka generalguvernören presiderade. Dessa äro måhända identi-
ska med de här nämnda probstemötena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
