Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
svennetjänare (en af honom själf lejd ryttare). De krono-
bönder, som ej ville åtaga sig detta, borde mot återfående
af sin för lifstid erlagda städja afträda hemmanet1). Detta
borde i stället öfverlåtas åt en ryttare, som själf kunde rida
för hemmanet och äfven själf bruka det samma eller ock
lämna det till hälftenbruk åt en bonde2). Öfver skattehem-
manen kunde visserligen kronan icke på samma sätt förfoga;
men kommissionen var öfvertygad att, om man gåfve skatte-
bönderna valet mellan att själfve rusta eller att mottaga en
ryttare i inkvartering och en tid satte dem i tillfälle att
försöka det senare, »obenägenheten för rustningen snart skulle
förgå dem», allenast kronan sörjde for, att icke hädanefter
svennetjänaren rymde med mundering och allt, så att bonden
gång efter annan nödgades utgöra rustningen på nytt. Den
förnämsta invändning, som kommissionen anser kunna göras
mot dess förslag, var den, att »svennetjänare af denna lands-
orten icke are att troendes» (d. v. s. i händelse af krig icke
skulle visa sig som goda svenskar utan som »jutar»). Detta
ville kommissionen visserligen icke bestrida; men ansåg den
olägenheten kunna afhjälpas, »när de meste svennetjänarne
tagas af småländingar och vestgötar», hvilka såsom boende
närmast vore lättast att få. En annan olägenhet, som kom-
missionen förutsåg, var, att ryttarne icke egde nödiga medel
för att öfvertaga ett »slätthemman», der man »måste hafva 3
ä 4 par oxar för en plog och mera», der folket var dyrlejdt
>) Såsom ett bevis på dess samvetsgrannhet och rättskänsla kan man anse
den af kommissionen företagna undersökningen, huruvida kronan kunde anses
juridiskt berättigad att bryta det kontrakt, hon, genom att emottaga städja,
med en boude på hans lifstid ingått. Resultatet af undersökningen blir
detta: »om köp går fore hyra inter privatos, huru mycket mer bör denna hyra,
som är juris privati, med skäl vika för en sådan inrättning af militien, som
är publici juris et securitatis, särdeles när det sker utan skada för bonden,
som antiugen får sin utlagda städja igen eller med ett annat dugligt hem-
man ackommoderas».
*) I en del af generalguvernementet, särskildt i Blekinge, brukade
bönderna drifva ett slags handel med kronans hemman, liksom om de själfve
egde dem, hvilket hindrat kronans fria disposition öfver dessa hemman.
Denna handel bestod deri, att den afträdande fordrade af sin efterträdare en
viss ersättning under namn af rymning (utrymning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
