Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 2. Om ingivelse och skapande fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
betonade menar jag alltså sådana tankar, som utvecklas
i känslan av att, det är-jag, som tänker. Spontan-
tänkande och jagbetonat tänkande motsvara, som jag
redan antytt, vad man kallat undermedvetna resp.
medvetna själsprocesser.
Den hemlighetsfullhet, som omsvävar den skapande
ingivelsens och den geniala intuitionens fenomen, sking-
ras till någon del, i samma mån vi fasthålla vid de
erfarenheter, själspatologien oupphörligen giver oss, att
jägbetoningen, huru väsentlig den än är för den sub-
jektiva uppfattningen av de psykiska fenomenen, inga-
lunda är något väsentligt för tänkandet. Tänkandet
är till sitt väsen i lika hög grad rörelse som ska-
pande syntes, och när en tanke så att säga kommit i
gång, fortgår den på sin bana, < utan att vi själva
driva på.
Vad är det då, som sätter tanken i gång? Före-
ställningslivets dynamiska impuls är som bekant käns-
lan, idéernas känslobetoning.
Denna är drivkraften i allt, ja, till och med i en
torr och som det synes fantasilös, matematisk kalkyl.
Den innebor här i form av intresse, som i själva
verket är den pålitligaste, hederligaste och i längden
mest varaktiga av känsloformer. Och dess bärkraft är
stor; med sina oändligt täta- och ofarliga explosioner,
som icke göra mycket väsen av sig, lyfter intresset
som en säker liten motor själsarbetet i dess ofta livs-
långa flykt. Intresset, denna blygsamma men solida
form av känsla, är den vetenskapliga ingivelsens livs-
kraft.
Vare sig nu föreställningens drivande impuls är in-
tresse eller någon mera våldsam, men på samma gång
2 — Gcidelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
