Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 2. Om ingivelse och skapande fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Att ingivelsen som spontantänkande är ett faktum
framgår redan av en mängd smådrag, varom vi alla
äga erfarenhet.
Under ett samtal, i det man berättar något, har
man plötsligt glömt namnet på en person eller ett
ställe, och man söker förgäves återkalla namnet i sitt
minne, man eggas att försöka av en känsla, att man
har det »på läpparne», men alla försök äro fåfänga.
Män fortsätter samtalet, och om en stund kommer
namnet av sig själv i medvetandet. Denna mycket
banala erfarenhet motsvaras av andra ingivelsens feno-
men, vilka äro vida egendomligare men långt ifrån
sällsynta. Var och en, som är vand vid intellektuellt
arbete, har säkerligen gjort den erfarenheten, huru ett
arbete mognar, medan man allra minst tänker därpå.
Ja, det finnes icke så få tankens arbetare, som med
avsikt lägga undan ett arbete, mot vars svårigheter
man kämpat sig trött, icke blott för vila och nödig
omväxling utan även för arbetets lyckligare fortgång.
Det har nämligen åter och åter visat sig, att svårig-
heterna lösas bäst — genom att lösa sig själva. Och
detta är ju dock något mer än en rent passiv ingi-
velse. Resultaten visa understundom, att det tvärtom
måste uppfattas som ett fortsatt, avsiktligt arbete, ett
utompersonligt tänkande enligt tänkandets alla regler,
ändamålsenligt och planmässigt och dessutom snab-
bare, fullkomligare, utan all ansträngning.
För en del år sedan hade några franska veten-
skapsmän igångsatt en enquéte för att utröna, huru
framstående matematici tänka, med andra ord, vilka
psykologiska erfarenheter, som förknippa sig med själs-
arbetet på detta område. En mängd matematici sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>