Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 3. Sinnessjukdom och skapande fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
tillräckligt lydig. Den »store anden» har därför ofta vredgats på min
obetydlighet. Den sjuka, som är en utomlands rätt känd svensk
konstnärinna, har trots ofta gjorda uppmaningar bestämt vägrat att
å sjukhuset befatta sig med vare sig teckning eller målning. Emeller-
tid har i stället »Strindberg» begynt teckna, och för någon tid sedan
lämnade mig patienten ett, med slingor och sirater utstyrt, litet kon-
volut, innehållande ett par «ex libris», signerade »August Strindberg»,
Detta har sedermera ilere gånger upprepats. Varken de omsorgsfullt
gjorda konvoluten eller teckningarna vill patienten vidkännas. Hon
är, liksom, tidigare beträffande den spontana skriften, fast övertygad
om, att hon själv blott tjänstgör som medium för Strindbergs vilja
och önskningar. Kompositionen av det hela är »den store andens»
verk. Jag bifogar här en av de inspirerade teckningarna. I övre
kanten till höger ses mitt namn i förskruvade bokstäver. Till vänster
nedtill läses i fin skrift »August Strindberg».
I här . anförda fall är den spontana skriften och teckningen av
samma kliniskt psykologiska valör som patientens hörselhallucina-
tioner. »Strindberg» meddelar sig med den sjuka såväl genom tal
som skrift. Innehållet i hans meddelanden är hennes egen opportunt
utformade ingivelse. Den »store anden» uppträder som hjälpare och
beskyddare. Han är, som alla »goda andar», en omedveten produkt
av mänskliga önskningar och tvingande behov. Utsatt, som hon tror
sig vara, för sina förmenta fienders gemena förföljelser, har hennes
självbevarelseinstinkt skapat denna utväg att på ett mera impone-
rande sätt förmå mig att göra allt till hennes (mediets) skydd. I
denna komplicerade yttring av en sjuk människas omedvetet skapande
fantasi ligger, såsom i förrycktheten ofta är fallet, ett hysteriskt drag.
Jag har ofta framhållit, att det väsentliga för hysterien betingas
av de sjukliga symtomens avsiktlighet. De äro omedvetet utformade
yttringar av våra drifter, våra innersta behov, önskningar eller farhågor.
Men all mänsklig ingivelse är på detta, ofta fördolda sätt avsiktlig,
och vi aro alla, såsom Möbius säger, i någon mån hysteriska. Men f
till verklig sjukdom, hysteri, utvecklas denna avsiktlighet först då, när
organiska eller psykopatologiska förutsättningar av sådan art finnas,
att en personlighetsklyvning (schizofreni) kan utveckla sig. Därmed
få de omedvetna associationsförloppen ett så beskaffat »språngbräde»,
att de i sina slutresultat fullständigt lösgöra sig ur det personliga
sammanhanget. Den sjuke förnimmer sin egen ingivelse som ett fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
