Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 3. Sinnessjukdom och skapande fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
för de hysteriska symtomen, sammanställt diktning och
neuros1 och finner påtagliga överensstämmelser mellan
skaldens inspirerade ögonblick och hysteriska tillstånd.
Enligt detta betraktelsesätt skulle alla människor vara
neurotici, ty var och en människas omedvetna själsliv,
hennes ingivelse och dess drivande krafter representera
en, åtminstone tillfällig förträngning av begär och
önskningar, vilka i det fördolda fullfölja sina avsikter.
Stekels uppfattning kan därför endast vara riktig i den
vidare mening, vari vi med Möbius kunna fatta hysterien.
Nyligen har en tysk psykiater, IV. Jacobi, ägnat en
ingående studie åt jämförelsen mellan ovan skildrade
tillfällen i Goethes liv, då han lik en sömngångare
mottog sångmöns ingivelser, och hysteriska drömtill-
stånd. Jacobi har därvid kommit till det resultat, att,
även om en viss likhet finnes, den väsentliga olikheten
dock är så stor, att varje sammanställning mellan
genialitet och hysteri är ohållbar. För egen del vill
jag i likhet med min tyska kollega uttala den mening,
att lika sant som det är, att genierna ofta varit neurotici
och sinnessjuka, lika oriktigt är det att betrakta geni-
aliteten i och för sig som vare sig neuros eller psykos.
Det kan nästan synas onödigt att särskilt fram-
hålla, att det icke finnes någon för genierna karak-
teristisk form av sinnessjukdom. Ty om vi bortse
frän den rikare utvecklingen av det ena eller andra
draget i skaldernas personlighet, så förete ju dessa
med avseende på lynnesart, sätt att känna och tänka,
uppträdande, vanor och förhållande till sin omgivning
och yttervärlden alldeles samma karaktärs- och tempe-
ramentstyper, som andra människor. Dessa olika karak-
1 Wilhelm Stekel: Dichtung und Neurose. Wiesbaden 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
