Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 4. Geniala psykopater och sinnessjuka genier av olika temperamentstyp. Livsberusning, intoxikation och psykos. Det abnormas betydelse för dikt och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Vi redogjorde i ett föregående kapitel för ingivel-
sens intuitiva art hos Goethe och vi återknyta här
till detta sammanhang.
Det är på denna punkt av ett mycket stort intresse
att analysera Tegnérs poetik och skaplynne som dik-
tare. I ett brev till Hagberg, 1822, talar han om
»den, härliga sorglöshet, som aldrig skräder orden
utan alldeles obekymrat griper blint i hela ordförrådet
och ändå alltid träffar det rätta». Så mycket egen-
domligare förefaller det då, när han vid andra tillfällen
påstår, att han aldrig själv erfarit någon inspiration av
dét slag, som, för att begagna hans egna ord, »kommer
som ett nysande». Den genius, som Tegnér erkänner,
är, såsom han själv uttrycker sig, »en ganska sansad
och nykter och logisk och förståndig ande, en ofrälse-
man, som ingalunda är så förnäm eller högvälboren,
att han vågat taga avsked av sunt förnuft, betänksam
överläggning, logisk reda och sammanhang». Den är
sålunda, tillägger Tegnér, »mindre poetisk och är för-]
visso ingenting särskilt utan passar även en tänkare,
vetenskapsman och den lärde». Detta uttalande är
visserligen nedskrivet under Tegnérs sjukdomstid, men
har otvivelaktigt djupa rötter i hans synnerligen nyktra
uppskattning av sin begåvning, kanske ock i den blyg-
samhet, varmed han alltid bedömde sin kallelse som
skald.
Denna för eftervärlden mest betydande del av Tegnérs verksam-
het undanskymdes för honom själv och utvecklade sig i skuggan av
hans akademiska kall och prästerliga livsuppgift. Hans livliga natur
och stora sällskaplighet gav honom så många andra utvägar för det
personliga expansionsbehovet, att dikten för honom snarast var ett
slags lyxförrättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
