Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Till ingivelsens psykologi - 5. Ingivelsens ställning till det personliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
och sålunda ej gärna kan vara mästaren. Ovisst torde
vara, om den ens är dess timliga representant, snarare
kunna vi uppfatta personligheten som den verkstad,
där alla förarbeten göras, där allt, vi uppleva, se och
höra, lida och njuta, glädjas åt och sörja över, kom-
mer till användning, där vår vilja och våra strävanden,
vetenskapsmannens intresse och skaldens livsberusning
få sin näring; verkstaden, men icke handen, som fullbordar
det hela och leder skapelsens verk. Vi kunna alltså
i personligheten se miljon för de skapande krafternas
äggelse. Skaparanden måste taga en kroppslig ° form
och så att säga uppenbara sig i köttet för att nå sina
syften. Den måste tillgodogöra sig de mänskligt-am-
mala drifternas stimulerande inflytande för att växa och
utvecklas. Liksom släktets bestånd och utveckling aro
tryggade genom driftlivet, äro även idéernas bestand
och tillväxt tryggade genom äggelsen av drifter, be-
hov och önskningar, som främja personliga intressen.
Sådan är naturens och tillvarons taktik, att den i båda
fallen ger en universell angelägenhet skenet av att vara
individens.
Men vad är då skaparanden? Vi känna den ej.
Om den är något personligt, så är den åtminstone ej
av den empiriska natur, som vårt timligt-mänskliga
»jag». Ty det märkliga är, såsom ju ock Hoffding
framhåller, »at der ved personligt Arbejde er frem-
bragt Tanker, der synes at true selve Personlighedens
Realitet» — och detta »dels fordi enhver enkelt Per-
sonlighed er en ejendommelig faktisk Syntese af forskel-
lige Emner og Elementer». Personligheten själv kan
alltså icke gärna vara den skapande. Och om denna
veta vi blott, att den uppenbarar sig som en i allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
