Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 1. Tegnérs sinnessjukdom och dess orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J32
vecklade sammanhang känna vi dock ej. Beträffande de patologiska
egenskaperna är det väl tänkbart, att de kunna uppstå dels genom
en rubbning eller skada av anlagselementen, dels genom ett bort-
fall av en eller annan gen. Sålunda förefaller mig antagandet, att
sinnesslöhet (idioti) kan bero på en stark reduktion av anlagselement,
vara en rätt plausibel tolkning av dessa höggradiga psykiska defekter.
Det synes mig även rimligt att förmoda, att den brist på hämning
och självkontroll, som utmärker den hypomane, är att hänföra till
en rubbning resp. bortfall av ett anlagselement, som under normala
villkor bidrager till den psykiska strukturens större fasthet och mera
ordnade censurförhållanden. Ja det är kanske icke heller orimligt,
om ett dylikt bortfall av gener tages till förklaring för den brist på
måtta, varmed olustbetoningen gör sig gällande i de depressiva till-
stånden. Den mano-depressiva sinnessjukdomens ursprung anses ju
ock av flere forskare bero på en funktionell rubbning i centra för
de vegetativa nervsystemen, centra vilka i den färdigbildade hjärnan
och hos friska individer sannolikt äga ett normerande och kontrolle-
rande inflytande över de för stämningslivet så viktiga inre-sekré-
toriska körtelorganen.
Innan det centrala nervsystemet inkl. hjärnan nått sin fulla utveck-
ling, torde det vara den inre-sekretoriska apparaten, som ansvarar.för
utvecklingen av de vid generna konstitutionellt bundna arvsanlagen.
När kroppsutvecklingen fullbordats överflyttas detta normerande ansvar
på sätt nyss antyddes till de endokrina organens centra i hjärnan,
vilket givetvis icke hindrar, att primära skador i de inre-sekretoriska
organen direkt beröra själslivet. Det är av det sagda slutligen lätt
att förstå, att skador, som under fosterlivet och i de tidiga barna-
åren, innan hjärnan nått sin fulla mognad, drabba den endokrina
apparaten, åstadkomma de grövsta defekter och utvecklingshämningar
av själsförmögenheterna.
Följaktligen måste degenerationen, allt efter graden av de häm-
mande och normerande krafternas otillräcklighet och betydelsen härav
i olika utvecklingsskeden och stadier av individens liv, antagas förete
olika grader, från de lindrigare, funktionellt lättaste, till förlusten av
sådana anlagselement, som vålla en organisk förskjutning och för-
ryckning av själva den plan, efter vilken individen uppbygges. Man
kan sålunda i denna skala av olika uttryck för den ärftliga degene-
rationen tänka sig en viss ordningsföljd; mano-depressiv sinnessjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
