Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intet vin skänker honom en sådan livsberusning, gav
honom denna förmåga att forma de smekande orden
i mjuka strofer på papperet som Friederikes kärlek.
Och det var egentligen först, då han skildes från henne,
som han genomlevde denna skapandets lycksalighet.
Stackars Friederike. Hon var ju blott en av de många
blommor biet hemsökte. Snart skulle hon lämna sin
plats åt en annan, och denna efter hand åt en tredje
och så vidare skaldens hela, långa liv igenom, ty ännu
som 8o-åring skriver Goethe:
Denn auf diesen Erdenflur
Muss man lieben um zu dichten.
Så är Eros i diktens värld den skapande gudomlig-
heten framför alla andra. Och trots den sublimering
av kärleken, som besjunges av himlakörerna i Faust,
förnimma ännu de högsta änglarna dess jordiska ur-
sprung.
Det bor i oss en jorderest
Med kval förenad,
Och vor’ den ock utav asbest,
Den blir ej renad.
Ja, denna jorderest är för Goethe till och med i
hans mest sublima ’ ögonblick ingalunda oväsentlig.
Tvärtom. Detta’ framgår väl med tydlighet av det
slutackord, varmed himlakören i Faust förklingar. »Das
Ewig-Weibliche zieht uns hinan.»
Övergå vi nu till jämförelsen med Tegnér, så finna
vi vissa slående likheter men även stora olikheter. Ingen
kan väl numera betvivla, att Tegnérs skaldenatur liksom
Goethes hämtat näring under ett ständigt utbyte med
de kvinnliga vännerna. Erotiken ligger dock hos Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
