Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
finnas i Axel stycken, som tyckas visa detta slags
regeneration; för första gången i sitt liv besjunger han
nämligen kärleken, och han gör det som en mästare.
Också sade mig hans fru, som tvivelsutan är en
kvinna med begåvning: ’Jag har ingenting annat emot
det, än att det ej skrevs för en 15 å 20 år sedan’.»
Sannolikt anade dessa skarptsynta kvinnor redan då,
vad orsaken var till denna »regeneration». Nog av,
Tegnér upplevde i början av 1820-talet en ny »Sturm und
Drang»-period. Han befann sig nu i samma alder som
Goethe, då denne anträdde sin italienska resa, men för-
hållandena ställde sig för Tegnér mycket annorlunda.
Han var en gift man och intog i övrigt en ställning i
samhället, som ålade honom ej mindre försiktighet än de
strängaste förpliktelser. Men Tegnérs trotsiga natur
revolterade mot detta tvång. Det försatte hans ömtåliga
sinne i de våldsammaste svängningar. Den »ludne bar-
baren» inom honom kunde ej finna sig i de band, det
prästerliga ämbetets »munkmoral» fordrade. Och dessa
stridiga synpunkter, ja, dessa tvenne personligheter inom
Tegnér, den till en ansvarsfull post kallade ämbetsmannen
och den passionerade fantasimänniskan, biskopen- Tegnér
I och Frithiof- Tegnér, lågo allt ifrån denna tid oupp-
hörligen i fejd med varandra, åstadkommande i hans
inre en evig oro, vilken för visso under friare förhållanden
aldrig kunnat bliva lika oförsonlig. Tegnér reagerade
allt efter stämningen och den potentat inom honom,
som för tillfället förde stämningens färger, mycket olika,
men ständigt gav hans frimodiga natur företräde åt
Frithiof, ett förhållande, som gjorde, att han aldrig
gick till rätta med sig själv, vilket han kanske gjort,
därest den besinningsfulle ämbetsmannen någon stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
