Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 2. Skalden och kvinnorna. Goethe och Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
hänger med hans säregna begåvning och skapande
fantasi, hos honom givit upphov åt en i senare hälften
av hans liv märkbar disharmoni, en disharmoni, som
genom valet av levnadskall framträder med allt skarpare
relief. Om denna oförsonliga söndring mellan de två
| naturerna inom honom — biskopen Tegnér och hedningen
Tegnér — är han själv livligt medveten, och det före-
faller mig i hög grad sannolikt, att han haft för avsikt
att förkroppsliga dessa brännande och förbrännande per-
sonliga egenskaper i de gestalter, som uppbära hand-
lingen i hans ofullbordade diktcykel Gerda. Bland de
papper från skaldens sjuka tid, 1840—41, som för-
varas å Lunds universitets bibliotek, förekomma en
serie dikter, avsedda att utgöra en fullbordan av denna
hans ungdoms älsklingsdikt, vars motiv han efterhand
utvidgade med detaljer, delvis av nyss angiven art.
Åtskilliga av de under vistelsen på Schleswigs hospital
tillkomna Gerdasångerna äro medtagna i Wrangel-Bööks
nya Tegnér-upplaga, ehuru de bära tydliga spår av det
tillstånd, vari skalden befann sig, då han gjorde den förut-
nämnda reflexionen, att »ju mer skruvarne lossna, dess
mer går rimmandet löst.» Såsom personliga dokument
ha även en del av de utkast till dikter, som ej publicerats,
ett icke ringa psykologiskt intresse. Det är i hög
grad instruktivt att se, huru Tegnér synes vilja skildra
sitt eget disharmoniska själsläge, när sjukligheten, såsom
ofta varit fallet, hade till följd, att skruvarna även i
etiskt avseende »lossnade», och balansen mellan de
stridande makterna i hans inre blev rubbad.
Tegnér återkommer under sjukdomen 1840—41 ofta till minnet
av Emili Selldén, och åtskilliga fiktioner, varmed hans förryckta
fantasi utsmyckar så väl dikt som verklighet, ha sitt samband med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
