Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 3. Tegnérs cyklotyma temperament. Mjältsjukan. Var skaldens val av levnadskall en orsak till stegrad disharmoni?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den primitivt starka religiositet — sällsyntare i vår
tid än förr — som knyter sig till en människas inre, (
orubbliga erfarenhet om en högre makt, som leder och -
inspirerar henne och i böne- och andaktsstunder skänker
henne frid och förtröstan, torde vi långt oftare finna
hos den schizoida temperamentstypen än hos de cy-
kloida. Detta bekräftar sig ock vid fall av sjuklig ’Z-
extas, med tungomålstalande eller spontan skrift, vilka
i allmänhet utveckla sig som akuta katatonier, oftast
med gynnsam prognos.
William James har i sitt arbete om den religiösa
erfarenheten och dess psykologi fästat uppmärksamheten
vid den betydelse, det undermedvetna själslivet och per-
sonlighetsklyvningen har för vårt förstående av dessa inre,
kraftigt medryckande erfarenheter. Såväl vid bönen
och bönhörelsens fenomen som i fraga om den reli-
giösa omvändelsen och tron hava vi att göra med schi-
zoida drag av normal art. Det är ju också klart, att
ett lidande av den natur som Frödings ger långt mera
underlag för religiöst betonade inre upplevelser än Teg-
nérs sinnessjukdom.
Över huvud kunna vi säga, att av människor med
cykloid läggning det framför allt äro de samvetsömma,
skrupulösa och depressivt anlagda, som känna sig dragna
till religionen och dess tröstegrunder. De permanent
livliga, lindrigt exalterade eller hypomana naturerna äro
allt för mycket verklighetsmänniskor för att erfara samma
behov. Tegnér tillhörde otvetydigt sistnämnda hypomana
typ. För honom var religionen på samma sätt som
dikt och konst ett väsentligt medel att förskona livet.
Odödlighetstanken omfattades av Tegnér mera rent poe-
tiskt, och svårt är att säga, om han på denna punkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
