Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 4. Tegnér och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
vikten. Det var enligt sagde persons uppfattning vid detta tillfälle
(aug. 1830), Tegnér för första gången visade spår av sinnesförvirring.
De åtgärder konsistorium i Växjö vidtogo mot Bråkenhielm blevo
föremål för Kungl. Maj:ts prövning, och denna utföll på ett sätt, som
ytterligare var ägnat att reta Tegnér. Även tidningarna blandade
sig i saken och särskilt giftig var en artikel av Crusenslolpe i i>Fader-
neslandet». (Wrangel anf. arb.).
Från riksdagen 1834—35 hade Tegnér förgäves bett om försko-
ning.1 Hans hälsa, även den kroppsliga, var ju vacklande, och han
hade sommaren 1833 vistats i Karlsbad. De sjukdomsanfall, som
tid efter annan med mycken häftighet anfäktat honom, utvisade enligt
läkarnes mening ett lidande i levern, och som vanligt var han vid
dylika tillfällen också ansatt av »svartalverna», blev retlig, missmo-
dig och bitter mot mänskligheten. Vistelsen vid riksdagen förbätt-
rade för visso ej detta tillstånd. »Jag fruktar», säger han, med hän-
syftning på sitt förment lokala lidande, »att högra sidan hos mig
liksom i deputeradekammaren är obotlig». Och angående huvudfrågan
vid 1834 års ständermöte, finanserna, menar han sig »begripa lika
så litet som revisorer och bankofullmäktige». »Gallsjuka behövde
han ej heller föra med sig till riksdagen, hon kunde där lätteligen
förvärvas och hörde på sätt och vis till riksdagsordningen.»
Riksdagen 1834—35 hade avslutats under en allmän stämning av
otrevnad, och man väntade sig med skäl, att det följande ständer-
mötet skulle bli händelserikt. Vilande från 1835 var ett grundlags-
ändringsförslag om inrättande av departementalstyrelse, och därmed
vore en avgång av den gamla regeringen nödvändig. Mot denna och
mot konungen hade opinionen, särskilt bland borgare och bönder,
uppagiterats till en hög grad av bitterhet, och på månget håll väntade
man sig revolution.
1 C. TV. Liljecronas »Dagbok under riksdagen 1840—41», som ny-
ligen utgivits under titeln »Bakom riksdagens kulisser», får man en
övertygande inblick i den politiska situationen vid denna tid. »Såsom
ett bevis på huru stark oppositionsandan är bland bönderna», skriver
Liljecrona, »citerade mig Nibelius3 ett yttrande, som en bonde haft
till honom pa klubben. ’Det är underligt för oss, som komma hit
3 Jfr Böttiger: Levnadsteckning i Tegne’rs »Samlade skrifter» 1847.
2 Biskop G. Nibelius i Västerås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
