Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 4. Tegnér och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Öo
Bland de frågor, som förelågo till behandling vid
1840 års riksdag, var även den om obligatorisk folk-
undervisning\ och det var till en god del Tegnérs onek-
ligen rätt märkliga ställning till denna fråga, som ådrog
honom oppositionspressens insinuationer och försmäd-
liga angrepp.
I brevet till Heurtin den 5 febr. 1839 deklarerar
han själv denna sin ställning sålunda.
»Om folkskolan har jag ej mycket att säga. Jag tror som du, ;
att ingenting är nödvändigt utom den religiösa bildningen. Men jag I
underställer dig, om denna är möjlig i någon verksam grad med vår
usla Lutherska katekes, — — —. Vad vi behöva vore en katekes,
som innehölle något annat än det torra dogmatiska och kunde ge
en skicklig lärare någon möjlighet att med anledning därav föreställa
något egentligen religiöst. Ingen av våra biskopar eller präster kan
skriva en sådan, vårföre det vore önskligt, att några tusen rdr ut-
sattes som premium för sådant arbete. — Utom katekesen anser jag
folkskolan ingenting behöva jämte skriva och räkna. De politiska
folkskolorna skada vida mera än de gagna; helst med den tendens
till kannstöperi och advokatyr, vartill vi nu snart i trettio år uppfostrat
den hedervärda svenska nationen, som i längden ej är i stånd att
emotstå de förenade verkningarna av konstitution och avisor, och
varpå all verklig religion, all ära, all nationalkraft i längden måste
gå under. Du ser på förhand och in nuce andan och summan av
vad jag tänker att svara på frågan om folkskola. Låt det gärna
anses för obskurantism; det blir för min räkning.»
Den föreställning Tegnér gjorde sig om »tidens pö-
belaktighet, halvbildningen och kannstöperiet» antager
under de sista åren på 1830-talet sådana dimensioner,
att den blir en »fix idé», som utesluter all sansad efter-
tanke. Hans känslighet på denna punkt blir mer och
mer ett symtom av hans allmänna överretning. Den’
olycksaliga beröringen med det politiska livets skuggsidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
