Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 4. Tegnér och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytande på de småländska bönderna bak detta kon-
sistoriets yttrande, men det vittnar ändock om den
hart när »monomana» oklokhet, varmed Tegnér reage-
rade. För Aftonbladet var betänkandet givetvis »gefun-
denes Fressen», och det serveras åt allmänheten med
följande klumpigheter som inledning. Aftonbladet skri-
ver om Tegnérs »Nya Bedrifter» bland annat följande:
»Det är i synnerhet tvenne notabiliteter, som för närvarande tyckas
hava åtagit sig att göra ’les honeurs’ i avseende på den svenska
allmänhetens förseende med ovanligt märkvärdiga samtalsämnen. Den
ena är Herr t. f. Polismästaren, Häradshövdingen Hultberg1 och den
andre Biskopen i Växjö jämte dess Konsistorium. Båda kunna i det
avseendet ställas bredvid varandra, att de betrakta sig såsom inneha-
vare av ett slags fadersmandat; den förre enligt förklaringen i Dagbladet
i egenskap av husbonde för en stor del av huvudstadens folkmassa,
den senare såsom patriark för ungdomen. Skillnaden är endast, att
då den förre trakterar med handlingar, så åtnöjer den senare sig med
blotta ord; men så äro ock dessa så mycket mustigare. Läsaren
har nyligen haft tillfälle att erfara detta, dels genom hälsningen från
’Adlersparres skugga till svenska folket’ i den nya ’Läsning i Blan-
dade ämnen’, dels genom condoleancebrevet till Uppsala domkapitel,
däri svenska folket liknades vid en Pajazzo, våra riksdagar kallas
’ett konstitutionellt gyckelspel’ och prästerna av en bland sina
chefer få det rådet att lägga sig att sova, hellre än med den rätt,
de enligt grundlagen hava med sin upplysning och patriotism sam-
råda om ärenden, som röra den allmänna välfärden.
Efter två sådana ansträngningar inom så kort tid skulle man väl
knappt hava väntat sig att redan inom några veckor därefter åter
få se ett nytt opus från samma hand och i samma anda samt, om
möjligt, ännu mera frenetiskt och gallsprängt. Ett sådant har likväl
nu framträtt uti Domkapitlets i Växjö underdåniga utlåtande i fråga
1 Hultberg hade sommaren 1838 efterträtt Nerman som polis-
mästare i Stockholm och gjorde sig där ett namn som en kraftig
men något brutal upprätthållare av ordningen. Uppdraget var ju i
dessa gatukravallernas guldålder ej alltid så lätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
