Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 4. Tegnér och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
sockenlappen på hudflängning.»1 Och det dämpade i
alla händelser icke hans kroniska harm, då Afton-
bladet den 21/2 1840 offentliggjorde en artikel under
rubriken: »Hvem är Tegnérs onde genius?■» vari hans
vän Heurlin pa antydda sätt utpekades. Visserligen
utan att nämnas vid namn men dock så otvetydigt,
att var och en ofelbart måste se, vem som åsyftades.2
5Man har med skäl», skriver Aftonbladet, »förundrat sig över det
omkast, som utmärkt Tegnérs senare år, och som står i så fullkom-
lig strid emot vad han själv fordom otvetydigt och mångfaldiga gånger
yttrat. Det kan da löna mödan att eftertänka vad — eller förmodligen
rättare vem, som härtill kan hava varit orsaken.» Lämnad åt sig själv,
menar tidningen, skulle Tegnér aldrig hava blivit frihetens och folk-
upplysningens fiende, och den finner det knappast troligt, att han
i själ och hjärta ännu vore det. Men han är som de flesta poeter,
och ej minst med avseende på politiken, ett barn. Lättretlig och
känslig för kritik har han blivit sårad, oph »en ond dämon» har be-
gagnat sig därav att locka honom till en del dumheter (kondoleans-
brevet till Uppsala domkapitel och konsistoriebetänkandet). Och »en
gang gjort är Tegnér ånyo för mycket barn att kunna återtaga ett
förhastande» och detta så mycket mera, »som han alltid befinner sig
i samma ledband». Efter några ord om den åsyftade dämonen, »upp-
lysningens och det bättre skickets svurne fiende», framkastar tid.
ningen den frågan, »om Tegnér åter skall resa sig?»–––— »Axel
Frithiof Tegnér skulle då krönas med en lager, ej blott skuren av
de sjutton at den adertonde utan av de miljoner, som Norden har
svenskar».
1 I brev till Franzén den 24 jan. 1840.
Artikelns författare var C. J. L. Almqnist; jmfr Algot Werins
arbete om denne (s. 35, noten) och Liljecronas dagbok under Riks-
dagen 1840—41, s. 112. Liljecrona skriver, »Almquist är mycket
förargad på Heurlin, den han anser för en skurk. Han hade skrivit
en artikel rörande honom, som var sådan, att Heurlin knappast
kunnat undgå att aktionera tidningen, om den kommit in oförändrad.
Nu blev den omarbetad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
