Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 5. Sjukdomsutbrottet och vistelsen å Kungsholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
ändrad, hans blick inte förvillad, utan snarare fryntlig och klar, som
när han annars är vid gott och muntert lynne. Likaså talar han med
samma ledighet och i ordformerna lika sammanhängande, ja, prydligt
och behagligt, men — vad talar han? Och över vilka föremål? Dessa
ligga alla inom en alldeles främmande värld, och beträffande förhål,
landen, uti vilka han aldrig befunnit sig, eller vilka nån’sin bort reta
hans inbillning. Han har ibland annat blivit ofantligt rik och umgås
| med stora, världsförbättrande planer. Så snart jag fått del av deras
hitkomst skyndade jag först till Heurlin, vilken av sorg och innerligt
deltagande själv blivit sjuk, och av honom mottog jag alla de goda
råd, som kunde vara oumbärliga för att ej med bästa vilja åstad-
komma något slags otjänlig sinnesrörelse hos Tegne’r i hans nuva-
varande ömtåliga belägenhet. Så förberedd begav jag mig med Ek-
strömer till honom, ej utan ängsligt klappande hjärta och nedsväljda
tårar. Han visade mycket nöje över mitt besök, ty han har med-
vetande nog att igenkänna sina vänner och, som jag senare fann, att
även ihågkomma sina särskilda förhållanden till dem i anseende till
de ämnen, som synas honom tillhöra var och en av dem. »Det var
bra att du kom», sade han, »Jag har så mycket att tala med dig,
när vi bliva ensamma. Emellertid vet du kanske icke» — pekande
på Ekströmer — »att där står vår tillkommande ärkebiskop».
I ett annat brev från Brinkman, varur jag redan i
föregående kap. meddelat ett citat, heter det om Teg-
nérs själstillstånd:
»Hans sinnesförvillelse är så besynnerlig, att den knappt kan
kallas svaghet, ty förståndsverktygen äro vapken brutna eller för-
slöade. Han talar hela timmar med samma ledighet som i friska dar,
med samma konstrika ordställningar, ja, med samma kvickhet, men
innehållet bestämmes alldeles utan val och omdöme av den mest
otyglade inbillning. Lika som välordnade kvarnstenar med samma
skicklighet mala tallkottar som förut vete, men där mjölet visser-
ligen ej blir detsamma.»
Töi att bättre fa vara i fred förflyttades Tegnér
från Riddarholmen till Kungsholmen. Med sin betjänt
inackorderades han hos en familj Ekman, vilken arren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
