Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 5. Sjukdomsutbrottet och vistelsen å Kungsholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
heter det: »När kom svensk man under ett sådant förmynderskap
utan att veta det? På sin höjd kan det passa för dårar, då även svensk
lag medgiver det, men icke utan vissa lagliga bestämda former. Eller
kanske jag verkligen är i detta predikament redan, utan att veta eller
vilja erkänna det? Galen? Möjligtvis, men åtminstone ej mera än förut
och alltid, i 40 år, ej galnare, än då jag diktade »Frithiof» och »Solsången»
och annat, som ej blivit ansett för alldeles dårhusmässigt. — —»
Samma tema återtages i skrivelser till prästeståndet och svenska
akademien, allt visserligen med formell reda och pepprat med sarkas-
mer’, men med oupphörliga, för det nuvarande tillståndet karakteri-
stiska avvikelser från ämnet. Sitt missnöje med den behandling, han
klagar över, vill Tegnér visa genom att »gå i landsflykt och aldrig
mera tala eller i skrift begagna svenska språket». I detta samman-
hang tillägger han: »Om då I eller Edra söner under sina vandringar
finner den minnessten, varunder mitt stoft vilar, påminnen Er då den,
som länge haft den galenskapen att älska sitt land, men nu för all-
tid avstått därifrån, aldrig talar eller skriver dess språk, aldrig läser
en bok därpå».
Stundom ryckes skalden så våldsamt med av sin
fantasi, att han alldeles förlorar varje beröring med
verkligheten, hängivande sig åt de mest förryckta fabu-
lationer. Så skriver han till Konungen om »Rabuli-
steriet» följande:
»Flere tusen rabulister omströvade (?) huset dag och natt och otvivel-
aktigt kunnat storma det, om deras lyckliga huvudlöshet ej förlett
dem att anfalla blott med 3—4 man i sänder, varigenom det blev
möjligt för mig med mina 3 man och en eldgaffel att avslå dem i
snart en månad. Av de fa, här stationerade gardisterna (jag tror
30—40 man) är varken gevär eller annan hjälp att vänta, också hava
de Kungens befallning att vaka över, det jag ej kommer undan och
att skjuta, ifall jag försöker det. - Jag har således ej blott rabulister-
na till fiender utan även på E. M:ts befallning de soldater, som blivit
stationerade härstädes. - - (Jmfr. fig. 11.) Att denna pöbel likväl icke är
så alldeles oövervinnerlig tyckes bevisas därav, att jag med 3 mans be-
sättning icke blott snart en månad motstått dem utan även bundit och
inskickat till fängelset omkring 150 sådana samt dessutom på stället
dränkt eller stenat eller hängt 300, likväl alltid, för att bevara for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
