Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 7. Vistelsen å Schleswigs hospital. Jessens korrespondens med de hemmavarande. Tegnérs återkomst. Hans sista levnadsår. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi voro väntade, och rum för Pappa stod i ordning. Den tid,
Marin och jag hade i försprång, begagnades att underrätta professor
Jessen om Pappas sjukdoms förhållande. När han blott hört något
om detta, frågade han oss, om det ej vidare förhöll sig så och så,
och alltid slog han huvudet på spiken — bevis för hans stora er-
farenhet och även för, att själva oredigheten följer en viss ordning
och reda i sin utveckting. Väl var det ej just bra, att Pappa var
så till åren kommen, men även detta är (menade han) ett övervinner-
ligt hinder. Då vi reste tillbaka till staden, innan Pappa ankommit,
bad Marin professorn säga, i fall han frågade efter oss, att vi måste’
taga in på ett annat värdshus, emedan ej på detta — Irrenanstalt
_ var rUm för oss. Detta gick nu ut på att bibehålla Pappa i den
tanken, att han var på ett vanligt värdshus. Men härtill svarade
Jessen: »Det är min oryggliga föresats och ständiga praxis att till
mina patienter aldrig säga en osanning. Frågar alltså biskopen,
var han är, säger jag rent ut som förhållandet är, att han befinner
sig på ett dårhus. Med denna uppriktighet har jag i längden alltid
vunnit mer än genom nödlögner». Efter dessa ord skildes vi från
honom, innan Pappa ännu ankommit.–––––-»
Redan samma kväll fick Tegnér veta, var han be-
fann sig, och han mottog underrättelsen tämligen lugnt.
Följande dag gjorde Christoffer och Lars besök hos
fadren, och, »vi ålades», skriver den förre om det nya
mötet med Jessen, »framför allt sanning i allt; ’täckelset
är redan fallet, allt må han se i sin sanna dager’. Vem
förmår», tillägger han, »fatta och än mindre namngiva
alla de känslor, som grepo oss vid mötet. Motet var
(dock) vida mindre svårt, än vi hade väntat oss; vi voro
hos Pappa omkring SU timme; större delen av tiden
var han lugn men väl då och då något ond både pa
oss som fört honom ut, och på Mamma, Disa och
Kopenhagéner Dampfschiffe geschehen sollte, ohne weiteres hierher-
kommen und bei seiner Ankunft in Schleswig sofort zu uns fahren.»
Man hade alltså på utresan sammanträffat med Tegners gamle van
Cehlenschläger i Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
