Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegnér - 7. Vistelsen å Schleswigs hospital. Jessens korrespondens med de hemmavarande. Tegnérs återkomst. Hans sista levnadsår. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
en viss förbättring ha inträtt; Tegnér förefaller något
lugnare, sömnen är bättre, och han skriver ej så mycket
som förut. I brev till biskopinnan av den 6 och 24
mars 1841 uttalar sig yessen tillfredsställande och till-
råder skaldens hemfärd; »det vore numera knappast
klokt, att mot Tegnérs önskan förlänga hans uppehåll
i Schleswig.»
Den ls/3 1841 skriver Tegnér till sin hustru, begynnande
brevet med »Min lilla goda Anna», bl. a. följande:
»_ — — Jag är nu alldeles frisk och min förra kraftlöshet är
också borta. Dock måste ännu någon nervsvaghet återstå, ty jag
har ofta en benägenhet att gråta, utan någon synnerlig orsak, som
väl kommer af någon öfverretning af nerverna.–––––-»
Hemresan var nu bestämd. En tidigare tanke att
på återfärden göra ett besök på Helgoland övergav
Tegnér, och även planen att resa direkt från Kiel till
Köpenhamn ändrades på grund av ogynnsamma ång-
båtsförbindelser mellan Köpenhamn och Malmö.
Den 30 mars lämnade Tegnér Schleswig, och färden
ställdes över Kiel, Hamburg och Stralsund, på vilken
senare plats skalden hade för avsikt att besöka sin
översättare och gantle vän Mohnike. Till Kiel åt-
följdes han av dr Riippel, och mellan Schleswig och
Kiel möttes han av sonen Lars Gustaf. Allt detta
framgår av ett brev till biskopinnan, daterat Hamburg
den 2 april 1841, vari Tegnér bl. a. meddelar, att
»presenterna äro avlämnade bade till Jessen och Riippel.»
Han tillfogar följande, för den kvarstående oviljan mot
Jessen karakteristiska ord: »När presenter skulle ges,
var det gott att komma ifrån dem på det sättet (?),
ehuru fatet var mycket för gott för Herr Professorn.»
När Jessens son mer än 70 år därefter för mig om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
