Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR DET BAR TILL ATT OLLE BLEF BATSMAN. 2ÿ
bristfällig båtbrygga sträckte sig utåt ett par famnar för
att lämna skydd mot nordan åt en gammal söndrig sköt-
båt och en ännu äldre figksump, hvilka lågo helt vän-^
skapligt bredvid hvarandra mellan bryggan och stenhällen,
och nästan alltid småknuffades och gnällde eller knarrade,
liksom ett par gamla supbröder, när de arm i arm försöka
att hålla sig så stadiga som möjligt.
IJppe på backsluttningen ofvanför bryggan stodo de
lutande och maskstungna nätgistorna i rad, som ett halft
dussin malätna rekryter, hvilka inte äro så noga med rätt-
ningen sins emellan, utan egentligen mera tänka på att
göra nytta hvar och en för sig. Intet till vänster om
brvggan, där stenstranden var mindre brant och där en
grönskande gräsmatta sträckte sig ända ner till vatten-
brynet, midt för en liten vassrugge, som stod ett par fam-
nar ute i sjön och nickade åt strandhafren och de half-
torra grässtråna, fanns ett annat litet skjul som stödde
ryggen mot gärdesgården, hvilken afslutade torpets ägor
åt denna sidan. Uar man sag närmare pa det lilla skjulet,
så befanns det att det bestod af en gammal båtakter, som
på ena sidan var påspikad med några sluttande brädlappar
och på den andra ännu hade relingen kvar, men ur hvars
botten, som nu utgjorde skjulets tak, några af borden voro
borta och nödtorftigt ersattes af några gulnade grästorfvor.
Därinne bodde grisen, och för att han inte skulle böka
upp själfva backen, hade han fått en liten fyrkantig gärds-
gårdsbit omkring sitt sommarnöje; men ut i sjön kunde
han gå så mycket han behagade. Det var en liten glad
och treflig, svartfläckig gris, hvars ljusröda tryne litet emel-
lanåt stack ut mellan gärdsgårdsstängerna, dem han lyfte
på här och där, under det han lät höra ett fundersamt
grymtande; antingen det nu var för att bättre kunna se
på utsikten, eller om han hade några illsluga spekulationer
på backen, som han inte fick röra. Både den stora och
den lilla gärdesgården gingo inte längre ut i sjön än att
han mycket väl kunnat komma omkring bägge två, i fall
han inte haft en viss medfödd vattuskräck att kämpa emot.
Men det hade han nog, och det var väl också den svag-
heten som gärdsgårdsbyggaren hade tagit med i räkningen.
Utom den stora asken funnos på backen några rönnar
och ett par halfvuxna björkar samt längre at sidan en
stor, tvådelad tall, som reste sig högt öfver de andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
