Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 »ENSAM. *
»Och konjak ska vi ha till grädde, så får man lite’
kurage i kroppen!» ropade fiskköparen, som synbarligen
ville muntra upp sin värd; »men har du inte något att
hänga för fönstret? Det ser så förbaskadt svart ut därute,
så man blir riktigt kuslig till mods — eller hvad säger
du, Janne?»
»Usch ja! Jag tycker riktigt det ä’ någen som står
och tittar in!» svarade pojken, som hade blifvit ruskig till
mods, när han hörde att gumman var död.
»Här finns ingen som tittar!» svarade Lars lugnt;
»men nog kan jag hänga opp pälsen för fönstre’, om herr
Anderson vill.»
»Ja, gör det, så ser det strax litet varmare ut!» sva-
rade denne.
Sedan pälsen var upphängd, slog fiskköparen sig ner
vid bordet, bredde på ett par stora smörgåsar åt pojken,
som fick sätta sig borta vid spiseln, och bjöd sedan Lars
att taga plats på stolen midt emot. Därpå började han
äta friska tag, sedan han först tagit sig en stor konjak
och bjudit Lars på en, hvilken denne långsamt bet af,
sedan han likväl först tvekat en stund. Det var tyst hela
tiden under måltiden, med undantag af en och annan fråga
fran Andersons sida om fisket och några enstafviga svar
från Lars. Sedan gröten var framsatt och uppäten, sattes
kaffepannan på, och när den väl kom fram på bordet,
hördes några ljudliga snarkningar från pojken, som krupit
ned i vrån mellan spiseln och väggen och med husbondens
skinntröja till hufvudgärd och sin egen gamla kavaj till
täcke somnat så godt och djupt, som om han legat i den
mjukaste säng.
»Nu ska vi riktigt gona oss, du Lars!» utbrast fisk-
köparen och sträckte benen ifrån sig, under det han lutade
sig bakut i stolen, så att det knakade i ryggen på den;
»nu sofver pojken, så nu kan vi tala litet förstånd med
hvarandra vid kaffekoppen med gasken i. Lör en gask
ska vi ha och den som star i mantal ändå! Som du ser,
så är konjaksbuteljen half än, så nog räcker det till både
en och två.»
»Jaja, men en får fäll fara varligt för det!» menade
Lars betänksamt; »så en inte blir yr i hufve’, förståss!»
»Än se’n då?» skrattade fiskköparen; »det är ju inte
långt till fållbänken, så alltid hittar man i säng! Ja, skål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
