- Project Runeberg -  Från skärgården och fastlandet : verklighetsbilder och historier /
163

(1893) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SNOHINDER.
gått ned till tåget igen, kanske utför trappan, eftersom vi
inte mötte dem. Ocb så mörkt här är! Vänta, jag har
vaxstickor i fickan.»
»Nej, låt bli och tänd ljus, det gör bara ondt i ögo-
nen!» började altrösten och hoppade nu åter upp i falsett;
»men hur var det, jag tyckte ni sade att ni hade konjak?»
»Ja, får det vara några droppar?» frågade docenten
och gick fram till bordet, där flaskan och silfvertumlarn
ännu stodo kvar; »det är ett utmärkt medel mot kyla!»
»Tror jag rasande väl!» svarade falsetten och när-
made sig bordet, och Emmy, som med återhållen andedräkt
stod kvar i sin vrå, såg härvid den mörka skuggbilden
af ett långt och storväxt fruntimmer, som ett ögonblick
aftecknade sig mot rutorna, hvarpå den plötsligt sjönk ihop
till ungefär två tredjedelar af sin längd. Emmy kunde förstå
att hon satt sig på bänken bredvid fönstret, och hon var
glad åt, att de båda nykomne inte närmade sig spiseln,
ty då skulle de ovillkorligen ha upptäckt henne.
»Hvad var det för fruntimmer som var här inne?»
frågade efter några ögonblick falsetten, som tycktes bli
allt mera hes och skroflig.
»Den ena var en liten söt fru!» svarade docenten och
tömde i silfvertumlaren ur flaskan; »och den andra en
stackars människa, som konduktören och jag hittade i en
snödrifva här strax bredvid. Se här, vill ni vara så god?»
»Drick själf först!»
»Det kan väl aldrig komma i fråga! EJter er skall
det smaka mig ofantligt mycket bättre!»
»A kors, hvad ni är artig! Ja, skål då!»
Emmy hörde i mörkret ett djupt andetag och därpå
ett utdraget »ah», som lät mycket belåtet, och hon kunde
inte låta bli att tänka, där hon stod:
»livad i all världen kan det vara för ett fruntimmer?»
»Tag några droppar till!» uppmanade docenten artigt
och öfvertalande; »det skall bestämdt stärka er och göra
er godt!»
»Tack så mycket!» svarade falsetten och lät nu mycket
stadigare än förut; »men jag tror verkligen, att jag tömde
alltsammans — af misstag förstås! Huff! Ni har väl inte
händelsevis en bit socker?»
»Jo, vänta, jag skall bara taga fram det ur natt-
säcken!» svarade docenten och lät tämligen förvanad; »se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:07:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skargfastl/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free