Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» FASTLÄNNINGEN. >’ 247
»Ä’ vi i land?» skrek Olson och gned sig i ögonen,
försökande att se sig omkring. »Ja, så förbanna^mig
tror jag inte ... Vänta litet — ser inte Pålson te någon
lada ett stycke uppåt?»
»Jo, jag tycker att det ä’ någe som skymtar där
borta till vänster!» o
»Då ska en få si att vi ä’ hemma!» fortfor Maskob-
barn, och fick genast till svar från gamla Pålle ett godt
gnäggande, som tycktes bekräfta hans utsago. »Ja, då
sätter vi oss opp igen, och se’n ä’ det bara en liten bit
öfver backen här, så ä’ vi ve stugan.»
»Ja det var allt mer lycka än konst det!» sade
Pålson och hjälpte honom upp i släden. »Men nu kan
väl Olson reda sig hemåt ensam, för jag ger mig allt at
te Skärlöga, jag, och det med en gång!»
»Var inte galen, karl!» skrek Olson och fick tag 1
honom i armen. »Stanna öfver hos oss te’s i morgon bitti,
när det blir dager.»
»Nej, jag lofte Österberg att jag skulle ge mig hem
te gumman, som sitter ensam, och nu ä’ det ju bara en
mil kvar.» . , n0
»Ja, men Pålson kommer aldrig fram! i a andra
sidan ligger det på ändå hvassare, för där kommer det
från hela stora sjön, ska han veta. Kom te minstingen
in ett tag och värm opp sig, innan han ger sej åf! »
»Åja, det kan jag då göra, för jagoä’ allt duktigt ste -
frusen, känner jag. Men jag ger mig åfigen om en kvart,
för nu håller jag 111ig nog varm, när jag far roia pa 1111g
ordentligt.» .
Och det hjälpte inte att mor Olson, när de val kommo
fram till den varma stugan, föreställde Påjson att det vore
att fresta vår Herre, om en människa gåfve sig ut i ett
sådant väder. Han svarade helt lugnt:
»Det är inte vår Herre jag vill fresta! Jag vill bara
fresta på att hålla ord!»
Och därmed gaf han sig ut på nytt i natten och den
hvinande stormen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
