Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Holm, i det hon tog fram Saras bref ur stickkorgen,
där hon förvarat det.
»Inte om han har hjärta,» svarade han allvarligt.
»Då räcker inte ens en förmögenhet till att hjälpa, där-
hän vill och behöfver. Vill man hålla sin läkareed
så ... »
»Den är ju borttagen.»
»Man svär den bara inom sig, men den binder
så mycket mera,» sade han och räckte fram handen
efter brefvet.
»Vänta ett ögonblick.»
Fru Holm tryckte på ringklockan, som stod bred-
vid henne på bordet, och Netten stack ögonblickligen
in hufvudet genom dörren.
»Är doktorn här igen?» sade hon med synbar
belåtenhet. »Jag hörde inte ringningen.»
»Jag öppnade själf,» svarade fru Holm.
»Det måtte ha varit, medan jag var efter tid-
ningen,» inföll Netten hastigt, »annars hade jag hört,
det är säkert.»
Netten bief allt döfvare och allt ömtåligare, att
någon skulle märka det.
»Doktorn hinner inte stanna till kvällen,» återtog
fru Holm med höjd röst.
»Frun behöfver inte tala så högt — inte för min
skull åtminstone,» afbröt Netten vresigt.
»När man inte ser, tror man kanske att andra
inte hör,» svarade fru Holm mildt.
Det kom något mjukt och godt i Nettens an-
sikte.
»Frun vill, att jag skall ta in ett par koppar på
serveringsbordet, kan jag förstå. Det skall vara gjordt
om ett ögonblick.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
